Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

söndag 24 juli 2011

Vacker strand med ovälkommet inslag...

Igår kväll ansträngde vi oss och gick till en av våra favoritrestauranger Bella Karpathos som ligger inne i stan. Det var som vanligt stekande hett och rätt så jobbigt med den enorma backen, men vi kom fram och beställde pizzor och deras paradrätt Ufo.

Just som pizzorna var klara kroknade lille sonen. Jag räknade snabbt ut på fingrarna att han inte ätit något annat än tre kolor som lördagsgodis på sju timmar. Inte bra. Dessutom hade gått ett par kilometer i backig terräng och 30 graders värme. Och han låg ju redan back på energifronten.

Han petade lite förstrött i maten och drack halva sin läsk, men någon aptit hade han sannerligen inte och hem orkade han absolut inte gå. Käre maken och pigga dottern promenerade hem och hämtade bilen och under tiden åt jag klart, för det hade jag absolut inte hunnit.

Min pizza hette Farmers och innehåll både fetaost, oliver, färska tomater, parika och lök. Mycket gott var det och jag hann precis äta upp när bilen kom tutande utanför. Däremot hann jag inte dricka upp vinet och det svider alltid lite att lämna fint vin kvar.

När vi kom hem fick sonen iste, milkshake och ostmacka och sen var han helt pigg igen. Idag stoppar jag åt honom ett äpple eller en macka minst var fjärde timme, för det var så onödigt att fresta på hans reserver igår.

Redan igår visste käre maken att det inte skulle blåsa tillräckligt mycket för att vindsurfa med någon vettig behållning idag, så tidigt i morse begav vi oss till Apella Beach, som är mycket omtalad för sin fina strand. Vägen dit var en riktig rysare. Den var smal, slingrig och halsbrytande på alla sätt.

Vattnet var underbart, men den snorklande maken kom tillbaka efter en stund och sa att han sett en bajskorv flyta omkring. Just då kom även sjok med grumligt vatten sakta in mot stranden. Antagligen hade någon tömt sin båttoalett väl nära stranden och vi hade plötsligt ingen som helst lust att bada där längre.

På väg hem fick vi möte på den vidriga vägen flera gånger och jag pustade ljudligt ut när vi äntligen kom upp på huvudleden igen med livet i behåll.

Vi stannade till i den fina kyrkan som ligger alldeles på vägen och det är lika fin inuti som utanpå och ett ljus brann också där inne.

Nu ska vi bara slappa i hotellets pool hela eftermiddagen och antagligen äter vi middag här också, för vi kan behöva ha en lugn kväll efter gårdagens dramatik och dagens utflykt.

Mitt behov av äventyr är inte alls stort...

PS. Grattis alla fina Kristinor på namnsdagen - särskilt de tre i vår egen familj!

Inga kommentarer: