Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

onsdagen den 9:e april 2014

Buzzar om goda chips


För ett par veckor sedan fick jag ett meddelande på mobilen om att det kommit ett paket till mig. Ivrigt skuttade jag till utlämningsstället för det var ju fredag och vad kunde passa bättre än en laddning chips till fredagsmyset?

Det var nämligen chips som kom, trevligt nog. Det är flera år sedan blev jag buzzador och det innebär att jag då och då får erbjudande om att buzza olika produkter för mina vänner och bekanta. Att man buzzar betyder helt enkelt att man bjuder på något och sedan skickar man dessutom med provsmaker hem. Det är skoj om det är bra produkter som passar just mig och jag tackar bara ja till kampanjer jag gillar.

Därför var det busenkelt att tacka ja till Rootfruit. Jag brukar faktiskt köpa deras Potatis, palsternacka och rödbeta som tilltugg till fördrinken när vi ska ha fest, för dels känns det lyxigt att bjuda på dem, dels är de snygga med sina färger och dels brukar alla gäster gilla dem. Extra mycket gillas de om de får doppas i en röra av grovriven parmesan och crème fraîche. Galet gott.

Just den här veckan lanserar Rootfruit en ny smak och Umami heter den. Umami sägs vara den minst kända av våra grundsmaker. Det var tydligen en japansk professor som upptäckte att smakreceptorerna i munnen uppfattade en femte smak jämte de fem grundsmakerna sött, salt, beskt och surt.

Umami betyder trevligt nog delikat eller välsmakande på japanska och när jag buzzat chipsen på både jobbet och bland mina vänner har alla blivit väldigt förtjusta.

Passande namn, alltså!

söndagen den 6:e april 2014

Ljuvlig helg på Asia Spa





I fredags checkade min kära väninna och jag in på Asia Spa i Varberg för sjunde året i rad. Den här gången var vi välkomna redan klockan 14 (hurra - en extra timme till njutning!), så vi stod i givakt vid receptionen redan 13.57 och efter lite småprat var det precis lagom att få rumsnycklarna.

Genom åren har vi bott i olika typer av rum. De första åren bodde vi i det minsta och billigaste. För några år sedan var dock alla dessa uppbokade, trots att vi ringde tre månader innan vi ville dit, så vi fick tips om ett lite större rum för en hundring extra per person.

Det visade sig vara så lyxigt med lite extra utrymme att vi inte kunde byta till ett mindre rum året därpå, utan vi har fortsatt bo i det större rummet med utsikt över torget, vilket är särskilt trevligt på lördagar eftersom det då är fullt av torghandel utanför fönstret. I år stötte vi dock på bekymmer. De renoverar just nu två av hotellets våningar och de rum vi brukar bo i ligger just där. Vi fick alltså se oss om efter ett annat rum.

Årets tips var att boka ett rum i kategorin Boutique prestige och det var ett förträffligt rum på alla sätt med sober inredning i mjukt brunt och sand. Vi trivdes fantastiskt bra så snart vi klev över tröskeln. En fåtölj med fotpall stod i ena hörnet och en schäslong stod framför det gigantiska fönstret, där vi hade utsikt över gatulivet i stan. Sängarna var som alltid precis lagom mjuka och både täcken och kuddar förföriskt sköna.

Först turen till spa-anläggningen blev väldigt behagligt, för det var inte alls speciellt många andra gäster där, utan vi kunde gör allt vi ville helt i vår egen takt. Först tvagade vi oss i minst 20 minuter i tvagningsrummet. Varje år är vi lika förundrade över hur det kan vara så otroligt skönt att hälla vatten ur en spann över sig, men det är något magiskt över det och vi tvättar bokstavligen bort både resdamm och stress innan vi är redo för resten av anläggningen.

Mörkerterapirummet blev förra året, då det var nytt, vår stora favorit och det var så njutbart att lägga sig där på den varma vattensängen och lyssna till musik eller meditation i hörlurarna. Det var lika skönt i år och motvilligt lämnade vi sängarna efter någon timme och vid det laget var så avslappnade att vi knappt ens orkade prata med varandra. Men det gör inte så mycket för på Asia spa ska det vara tyst.

Vitalitypoolen är som alltid en dröm och i år var den snyggare än någonsin med stora tofsar i taket och nya dekorationer på väggen. Champagnebädden är alltid det vi startar med och i år var inget undantag. Bubbel, bubbel och slutna ögon – mmmmm.... Andra favoritstationer i den stora poolen är fotmassagen och jetstrålarna mot ryggen. En riktig genomkörare för en sliten kropp.

De varma källorna med utsikt över Vargbergs fästning och havet är också en dröm. Så ljuvligt att ligga där och lyssna till måsarnas skri utanför de öppna fönstren.

Nytt för i år var de små söta fotbaden alldeles utanför de varma källorna. Med badsalt och en kvart i badet kändes fötterna som små bebisfötter efteråt.

Varma och såsiga begav vi oss sedan till den tropiska duschen och det är också en av mina favoriter på stället. Det doftar exotiskt av mango och de glada färgerna i duschen gör att det känns som om man kliver rakt in ett väldigt litet disco.

Jag är verkligen inget fan av bastubadning, för jag tycker, trots att jag älskar värme, att det är alldeles för varmt och syrefattigt där. Här finns dock en bastu där det är under 50 grader och där är det perfekt att lägga sig och slumra en stund. Med en hoprullad handduk under huvudet kopplar jag alltid av totalt på de hårda träbänkarna.

Efter ett par timmar var det dags att lämna spa-delen och istället byta om för att gå till restaurangen och äta trerätters middag. Det är alltid lika spännande att se vad vi ska få till mat och det är jämt otroligt gott och inte minst vackert.

Vår servitris på fredagskvällen var en riktig pärla och det kändes väldigt personligt och trevligt varje gång hon dök upp vid vård bord. Vi hoppades på att få samma tjej kvällen därpå, eftersom det plötsligt kändes som om vi kände varandra, men det fick vi inte. Fascinerande nog var nästa tjej precis lika trevlig och vi var utan tvekan lika nöjda med henne, som tur var. 

Allt under våra vistelser på Varbergs stadshotell är alltid i toppklass, men faktum är att personalen ändå är ställets absolut största tillgång. Jag kände samma sak förra året - att det faktiskt är mycket därför vi trivs så himla bra där. Vi känner oss välkomna, ompysslade och omhändertagna i alla led och det är riktigt, riktigt mysigt.

En del måste även sägas om maten. Maten, maten, maten. Denna underbara, goda och vackra mat. Varje gång något kommer in på bordet tindrar jag som en liten flicka på julafton. Så vackert, så gott och väldigt ofta lite spännande också. Det är liksom inte förrätt 1A som bärs fram. Istället är det en syrad torsk med friterad färskost. Samma sak med varmrätten. Alltid något extra. Den här fredagskvällen fick vi röding från Lycksele med morötter och senapsveloute och det var galet gott. Till efterrätt blev det vaniljpannacotta med passionsfrukt, granatäpple och muscatgelé. Mums på alltihop och inget jag själv snor ihop fyra dagar i veckan.

Efter en natts god sömn var vi redo för frukost och även den är något alldeles extra, för det finns verkligen allt man kan önska. Numera kan man till och med grädda sina egna våfflor på morgonkvisten. Det finns alltid något nytt på hotellet!

Så snart vi ätit var det dags för nästa spa-anläggningsbesök och fortfarande var det lugnt och fint överallt så vi tog god tid på oss och gjorde allt som vi tycker om att göra.

Utan att vi riktigt förstod hur det hade gått till hade vi arbetat upp ett sug efter lunch och då kom den helt perfekt klockan 13. Caesarsallad stod på menyn och eftersom jag inte äter kött eller fågel fick vi en fin bit ugnsgrillad lax istället för kyckling. Supergott och precis lagom mycket mat mitt på dagen.

Efter lunchen passade vi på att läsa vår bokcirkelbok, Blondie av Birgitta Andersson, och även om den är minst sagt otäck i sitt innehåll, så är den skriven på ett så osentimentalt sätt att vi faktiskt orkade läsa den någon timme, utan att vi tappade vår sköna känsla av avkoppling.

På lördag eftermiddag brukar det vara full rulle i spa-avdelningen så vi brukar göra ett lite kortare besök då. Så var det även denna gång. Det som var nytt för oss i år var att vi innan tvagningen passade på att gå upp till rummet där hängmattorna hänger i taket. I år var de tidigare vita utbytta mot ljusgröna vackra hängmattor. Jag brukar aldrig kunna sitta eller ligga i en hängmatta för jag blir för åksjuk när den aldrig är stilla. Här kunde jag dock ta en matta på ena kanten och sätta upp foten som ett litet ankare mot en avsats längs väggen. Plötsligt var jag helt stilla och det var enormt skönt att sitta där och blicka ut över Varbergs hustak. Vilken frid!

Tiden rusade iväg och snart var det dags för en fyrarätters middag. Åh, så gott allt var! Den här gången började vi dessutom med en Kvällens drink för första gången och den var äppelbaserad och väldigt fräsch. Att höra kanelsockret knastra mellan tänderna var härligt.

Den extra, fjärde rätten kom innan förrätten och bestod av ett par syltade lökar och likadana goda friterade färskostbollar som kvällen innan. Sedan följde en ljuvlig kräftsoppa med pepparrot och skaldjurssandwish, en halstrad sejrygg med blomkålsbakelse, rostad vitlök och ansjovis och slutligen en choklad- och kokosbrownie med rostad vitchokladcreme och mandelmjölkssorbet. Jag utgår ifrån att det riktigt hörs hur gott allt var bara genom att berätta vad vi åt och jag får anstränga mig för att inte dregla ner tangenterna när jag skriver. Ofattbart gott, alltihop.

En bastuavdelning som vi inte sett förut - jättemysigt!
Till båda kvällarna köpte vi vinpaketet som rekommenderas och det var helt perfekta viner som serverades till de olika rätterna. De passade utmärkt till det vi åt med ett vin till förrätten och ett annat till varmrätten. Vi valde bort dessertvinet, för vi är inte så förtjusta i söta viner, men de andra var som sagt helt sagolika.

Det var så trevligt att sitta med utsikt mot torget och se mörkret falla medan vi satt och njöt av livet. Äntligen hann min väninna och prata ordentligt med varandra. Vi kan till och med kosta på oss några sekunders tystnad emellanåt, för vi vet att vi kommer att ha tid att prata och det är en både skön och ovanlig känsla.

Vi dröjde kvar i restaurangen en bra stund på lördagskvällen, men till slut masade vi oss sävligt upp till vårt fina rum igen och somnade som mätta och belåtna stenar.

På söndagsmorgonen bestämde vi oss för att besöka mörkerterapirummet och spa-anläggningen innan frukost och jag passade också på att ta en massa bilder innan alla andra gästerna kom. Jag vill inte ha okända människor på mina bilder och jag vill heller inte att någon ska bli orolig över att fastna på mina bilder. Att vara på spa ska vara både privat och trevligt och då passar det knappast med en paparazzi som smyger omkring.

Vi avslutade besöket med en rejäl frukost med omelett, ostmackor, briekex och allt möjligt annat gott.  

När vi skulle checka ut sa jag till tjejen i receptionen att vi högst motvilligt checkar ut. Då svarade hon att vi var välkomna tillbaka och det tackar vi verkligen för. Det är alltid en dröm att komma till Asia spa och i år var det roligt att se allt nytt överallt och testa ytterligare en variant på rum.

Jag skrev redan i förra årets blogginlägg att Asia spa överträffar sig själv varje år och baske mig. Jag hade rätt. Nu har vi varit där sju år i rad och det är fortfarande sant.

Hur sjutton är det möjligt?




fredagen den 4:e april 2014

Jag andas redan lugnare



Vanligtvis brukar jag bli irriterad när jag vaknar självmant en timme innan väckarklockan ska ringa, för då vet jag att jag inte kan somna om och vips har jag blivit bestulen på en timmes värdefull nattsömn. I morse blängde jag småsurt på klockan när jag vaknade på minuten en timme för tidigt, men i samma stund som jag konstaterade det log jag för mig själv.

Det gjorde ingenting alls att jag låg där vaken. Nej då, jag bara njöt av att veta att jag har en helt magisk helg framför mig och att jag redan om några timmar får möjlighet att vila, slappna av och djupandas i fullständigt ljuvlig miljö. En halvdags jobb bara, sedan är paradiset nära.

Och nu är det bara ett par timmar kvar innan min kära väninna och jag checkar in på Asia Spa i Varberg för sjunde året i rad.

Åh, så härligt det ska bli. Vi ska bara spaa, basta, viska, koppla av, umgås, läsa och äta fantastiskt god mat ända fram till söndag lunch. Innan jag besökte detta underbara ställe kunde jag inte alls förstå tjusningen med spa. Blött och fånigt, tyckte jag, men jag kunde inte haft mer fel.

Bara tanken på vad som ligger framför oss gör att jag redan andas lugnare.

Den supergoda lunchen förra året.

tisdagen den 1:e april 2014

Vi bryr oss om hönorna

Titta så bra vi konsumenter är! De äggförpackningarna som lite, lite syns
längst till vänster är också ekologiska och värpta av hönor som får gå ute
så vi kunde som tur var köpa ägg idag med.

Idag blev jag så glad när jag handlade mat och kom fram till äggen. Våra ägg var slut hemma i kylskåpet, så det var akut att köpa nya, för de går ständigt åt. I butiken möttes jag av lappen på bilden ovan och blev genast både glad och stolt över oss konsumenter. Vi bryr oss faktiskt om hur hönorna har det och det gläder mig när de nu är så snälla och producerar dessa fantastiska ägg som vi kan avnjuta i så oändligt många skepnader.

Medvetenheten kring djurhållningen har utan tvekan ökat de senaste åren och vi konsumenter måste hela tiden ha med oss i tankarna att vi styr väldigt mycket med plånboken. Om vi enbart köper ekologiska ägg från hönor som har möjlighet att vistas ute blir dessa till slut de enda som kommer att finnas på marknaden. Ingen äggbonde vill producera en massa ägg som inte en kotte köper - det ligger i sakens natur.

Vi vuxna har ett stort ansvar där. Inte bara när det gäller djuren, utan också för att berätta för våra barn varför vi bör välja ekologiska ägg från utehöns. Det har jag gjort sedan barnen var så små att de knappt kunde prata. Förstå var jag nämligen övertygad att de kunde från början, så jag babblade på om allt möjligt redan på BB ungefär.

När söta dottern var två år skulle vi köpa ägg och redan för tolv år sedan var valet självklart och vi visste båda varför vi valde som vi gjorde. Dock valde en tant en helt annan sorts ägg och de var varken ekologiska eller gav hönorna möjlighet till utevistelse. Detta noterade den lilla, icke läskunniga flickan genast, så med hög och klar röst deklarerar hon dagens sanning:

- Mamma, den tanten bryr sig inte alls om hur hönorna har det!


söndagen den 30:e mars 2014

Vilken ljuvlig vårpromenad!


Tänk att få så här soliga dagar en helg i mars - helt underbart! Till och med vitsipporna har vågat sig fram redan och havet ligger spegelblankt. Det går nästan inte att förstå hur vilt, vågigt och läskigt det kan vara på böljan den blå ibland när man ser hur stilla och fridfullt det är idag. En dag som denna kan även en så extremt sjösjuk människa som jag nästan förledas att tro att det går att vara på vatten utan att må illa.

Jag tog med mig kameran ut på en eftermiddagstur och bortsett från att jag fick med mig en massa fina bilder hem tror jag minsann att jag fått lite färg på kinderna också.




Stenarna närmast vattnet var så söta med sina gröna frisyrer. Det såg verkligen festligt ut när de bokstavligt talat var så flott vattenkammade. Några hade håret klädsamt bakåtstruket medan andra hade en prydlig mittbena. Bedårande och roligt.

Härliga vår - som jag har längtat!








lördagen den 29:e mars 2014

Frozen mojito i solskenet



Idag har vi haft ett sagolikt vårväder här och jag har både suttit ute och läst en stund och grejat i trädgården. Vi har egentligen bara en enda rabatt värd namnet och den har jag och söte sonen rensat idag. Vi klippte bort allt gammalt och krattade bort alla vissna lön, precis som vi gör varje vår, men den här gången tog vi ett större grepp.

En daggkåpa vi haft i många år har vuxit sig så stor att vi varje år tvingas ta bort en del av den. I år tog vi bort rejält, så nu passar den betydligt bättre i storlek. Dessutom håller gräsmattan på att vandra in i rabatten, så vissa av blommorna står numera så nära att de ser ut att vara planterade på gräset och inte i rabatten. Urfånigt.

Därför tog vi en spade och grävde bort sådär femton centimeter av gräset och det så himla bra och snyggt på alla sätt. En jämn och fin kant av samma snitt som vi hade när rabatten var ny för ett drygt decennium sedan blev det nu till vår stora glädje.

Som belöning efter detta hårda fysiska arbete fick sonen sätta sig vid datorn igen och jag fick mig en drink. Vad kan passa bättre än en frozen mojito när kroppen är varm efter hårt jobb?

Det var riktigt gott och numera är det så smidigt när man kan köpa en bag-in-box med färdigblandad mojito på Systembolaget och lägga den i frysen. Sedan klipper man bara ett hål i påsen (det är lite väl trögt att använda den mer traditionella sprutfunktionen) och häller ur så mycket man vill ha i ett trevligt glas. Konsistensen blir som slush, så det är riktigt lyxigt och gott. Garnera med färsk mynta och lime, så är drinken klar.

Oslagbart vackert - och galet gott.

fredagen den 28:e mars 2014

Sista dagen i London


Hela sista dagen i London ägnade vi åt njuta av staden på olika sätt. Ingen stress, ingen press, bara mysiga upplevelser att bära med oss hem. Och självklart med kameran i högsta hugg.

Vi bodde perfekt på Marble Arch Inn två kvarter från stället som gett hotellet sitt namn, Marble Arch. Vi hade ett rum för sex personer och en egen liten, liten toalett på rummet. Den minimala toaletten hyste också en dusch i ena hörnet och strålen var utmärkt så vi var nöjda med duschens funktion, men självklart blev det alldeles genomblött i hela rummet trots att det fanns draperi, så det gick inte att ha med sig rena kläder in i rummet för att byta om där. Kläderna fick snällt vänta utanför.

Följ med på en njutningsfull söndagstur i ett vårligt London!



Vi började med en promenad i ett ljusgrönt Hyde Park och lyssnade på några ivriga talare i Speaker's corner. Det handlade mest om religion, men också om samhällsutvecklingen i stort och vi lyssnade till fyra olika talare. Intressant!



Påskliljorna stod i full blom och det var så otroligt vackert överallt.



Vi hade spanat in ett ställe som hade Afternoon tea till ett överkomligt pris, endast 10 pund per person, och det låg i närheten av Hyde Park, så när vi hade promenerat omkring i några timmar blev det precis lagom att ersätta den traditionella lunchen med Afternoon tea.


London Elizabeth Hotel visade sig vara otroligt vackert och allt vi fick att äta var såååå ljuvligt att vi bara måste göra ett besök där igen nästa gång vi åker till London. Vi fick välja tre av fyra olika sorters fingerbread och dessutom fick vi massor av scones och kakor. Det såg kanske inte så mycket ut när det första fatet kom in, men när det kom FYRA insåg vi att vi skulle bli mer än mätta. Och det blev vi sannerligen. Det sved i mitt hjärta att vi inte lyckades äta upp varenda smula, men det var faktiskt tyvärr helt omöjligt.

Flera olika sorters teer fanns det också att välja på, men jag valde det mest engelska av dem alla, Earl grey, och det var fantastiskt gott. Barnen valde mintte och var väldigt nöjda med det. Vi hade ett par fantastiska timmar och lite synd var det att vi hittade dit först sista dagen, för jag hade gärna gått dit alla fyra dagarna...



Så snart vi steg utanför hotellet kom en sightseeingbus och den sprang vi till och så åkte vi förbi Piccadilly Circus och klev av vid ...


... Trafalgar Square. Den blå tuppen och Lord Nelson stod som vanligt kvar och vädret var fullständigt strålande.


Barnen fick anstränga sig rejält för att komma upp och sätta sig vid det stora lejonets fötter. Det var väldigt högt och jag hade aldrig i livet klarat det. På bilden här nedan syns det inte hur högt det är ...


... men på bilden här nedan får man en vink om att man behöver vara ganska graciös för att kunna komma upp. Hyfsat enkelt för de smidiga barnen, men helt klart omöjligt för mig. Så omöjligt att jag inte ens övervägde att prova.


Vi fortsatte att promenera och gick mot 10 Downing Street och Big Ben. Det var så härligt i det milda vårvädret, även om det blåste en del. Det är vi ju vana vid från Sverige, så det klarade vi med hjälp av dunjackor och luvor.




Vi gick lite långsamt så vi skulle kunna njuta av solnedgången och det var så vackert när hela staden badade i mjukt orange ljus.




På bilden ovan är det bara några minuter kvar innan Big Ben får sin nattskrud och blir upplyst i grönt och gult. Det är tjusigt alldeles oavsett tycker jag.


Slutligen förvandlas London Eye till ett blått hjul och det gör även husfasaderna runt omkring. Otroligt vackert. Detta blev i princip det sista vi såg av London. När jag tagit dessa bilder åkte vi tunnelbana tillbaka till hotellet, köpte lite kvällsmat och skyndade oss att somna.

Klockan 3.15 på natten kom nämligen taxin och bröt förtrollningen. Det var dags för hemfärd igen och bara några timmar efter att vi landat kom Gudrun Schyman på besök, så vi var mycket glada och tacksamma över att vi slapp förseningar någon stans längs vägen.

Flygplanet både lyfte och landade i tid. Vilket ledde till en fanfar när vi tog mark. Lite humor har de minsann på Ryanair.