Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

söndag 7 september 2014

Härlig firarhelg!


I onsdags fyllde söta dottern femton år och igår var det dags att fira henne tillsammans med mormor, morfar och min syster med systerdotter. Det blev en härlig dag med strålande sol och riktig sommarvärme. Så skönt och lyxigt!


Något annat som vi passade på att fira igår var käre makens och min bröllopsdag. Den 6 september för 17 år sedan gifte vi oss en vacker sensommardag i Hjärtums kyrka. Det var en fantastisk dag på alla sätt!


Eftersom det var så vackert väder igår passade vi på att ta en tur med båten och det var så stilla och fint på havet. Vi åkte för att kika på vårt nya hus ifrån en annan vinkel, men det är så igenvuxet med jättestora träd framför huset att det knappt går att skymta. Eftersom vi vet hur grannarnas hus ser ut kan vi dock alltid lista ut var vårt hus ligger.


På kvällen bestämde sig barnen för att bada i poolen. Antagligen var det årets sista dopp och smart nog hade alla på sig våtdräkter, för det var bara 15 grader i poolen nu. I havet var det däremot hela 19 grader!


Nu har de fina gästerna precis lämnat oss och jag sätter mig återigen för att jobba en stund. Sakta men säkert håller min nästa bok på att växa fram - en gripande reportagebok är på gång.





onsdag 3 september 2014

Dramatiskt förarprov


Idag fyller söta dottern 15 år och det betyder att det är första dagen hon får göra förarprovet för moped. Sin sista körlektion hade hon redan för en och en halv vecka sedan, men förarprovet får man inte göra innan man fyllt 15 år. Vad kan då passa bättre än att göra det på sin födelsedag?

Hastigt och lustigt bokade vi in en tid och det blev så sent som möjligt på dagen för att slippa ta ledigt från skolan i onödan. Dagens sista tid var klockan 15, så den fick det bli. En halvtimme innan måste man vara på plats för att fotograferas och skriva in sig.

Eftersom jag tycker om att vara ute i god tid var vi där redan 13.45. När det var vår tid några minuter senare visade det sig att ingen på körskolan bekräftat via nätet att dottern var godkänd på det praktiska, så stor dramatik utbröt. Hon var tvungen att lämna kön, ringa körskolan och be dem att genast fylla i att hon var godkänd. Av säkerhetsskäl får förstås ingen som inte är godkänd på vägarna göra det teoretiska skrivprovet.

Det blev några nervösa minuter innan det stod klart att ändringen var genomförd - puh!

Sedan hade vi en hel timme på oss att småsnacka innan det var dags att gå in i skrivsalen och snacket var synnerligen enahanda, för det kretsade helt kring möjligheterna att bli godkänd. Jag sa att oroliga dottern självklart skulle klara provet. Vad annat kan en mamma säga i detta trängda läge? Och på hennes födelsedag? Hon MÅSTE bli godkänd, helt enkelt.

Som tur var fick jag rätt! Klart hon klarade provet!

Det blev en perfekt födelsedag med moppe och hjälm i present och så ett sprillans nytt körkort till det!

Grattis, finaste dottern! Kör alltid försiktigt!!!!

Av moster med familj fick dottern både bensinpengar och en dagbok!



Världens finaste dotter fyller 15


Åh, så fort åren går. Jag VET att kloka människor sa det när mina barn var små, men det går ändå inte att förstå HUR fort det går. Hur kan den där lilla ljuvliga bebisen som jag födde för exakt femton år sedan redan ha vuxit upp till denna fantastiska människa?

Så här var det (och det är jag säker på):

1. Bedårande liten bebis.
2. Underbar 15-åring.

Vad hände däremellan?????? Hur kunde man bara nysa lite, borsta tänderna och käka en ostmacka (nåja, hellre i en annan ordning, men ni fattar principen) och så är ungen 15? FEMTON ÅR! Hur går sånt till? Alltså, universums tillblivelse verkar lättare att förklara än det här miraklet.

Så klok, så omtänksam, så underbar på alla sätt är hon, min dotter. MIN dotter (jaja, sin fars, min käre makes, dotter också dårå, men ni fattar principen igen). Jag är världens malligaste mamma.

Grattis, finaste hjärtegryn (för det kommer du alltid att vara) på din stora dag!










måndag 1 september 2014

Nystart 1 september

Trots att vi bor i ett villaområde finns det fantastiska lantliga promenader
alldeles i närheten. Här är en bild från en favoritslinga jag gillar att gå.



Nu är hösten här och det är dags att lämna sommarens slappande bakom sig. Det är två gånger om året som jag tänker att jag måste ta tag i mitt liv och röra mig mer. Det är idag, den 1 september, och det är den 1 januari.

September brukar vara en underbar månad med fint väder och precis lagom värme för långa promenader. Nä, hallå vänta lite nu. Så himla långa behöver de faktiskt inte vara. Om jag tänker att promenaderna måste vara långa kommer jag inte tycka att jag hinner.

Jag har faktiskt en bok att skriva och två andra jobb att sköta, både som lärare och frilansjournalist. Om jag tänker att jag måste ta en timmes promenad om dagen är det kört redan andra veckan. Det finns ingen tid till det.

Men om jag istället tänker att 35 minuter tre dagar i veckan är en bra idé är risken för att jag misslyckas betydligt mindre. Det borde jag faktiskt klara. Att den 1 september dessutom infaller en måndag, när en ny härlig vecka just tar sin början, ser jag som ett tecken.

I våras fick jag mitt livs första träningströja av min sportige och snälle make, för han tyckte att jag skulle ha en i bra material, men den går så högt upp i halsen att jag nästan stryps, så den använder jag tyvärr aldrig.

När jag sprang (ja, det gjorde jag minsann faktiskt mestadels) Vårruset i maj hade jag som vanligt en klänning på mig, vilket många har skrattat åt. Nu funderar jag faktiskt på att köpa någon tröja som inte stryper mig (v-ringat måste väl vara bra då?) och som jag kan ha på mina promenader. Sanningen att säga ser det ju lite fånigt ut när jag går omkring i klänning bland de andra motionärerna …

Så vad säger ni, kära vänner? Är ni med mig? Ska vi satsa på tre raska promenader i veckan och rapportera om en månad hur det har gått?

Jag är lika sugen som alltid så här års, så för fasen – jag kör på det!


lördag 30 augusti 2014

Spännande reportageresa


Sedan en tid tillbaka håller jag på med en reportagebok och i veckan som gick begav jag mig ut på en spännande reportageresa och träffade två fantastiska kvinnor som ska få var sitt kapitel i boken. Det är verkligen en ynnest att få träffa människor som så generöst delar med sig av sina liv.

Jag vill inte avslöja temat för reportageboken ännu, men jag kan säga att den tack vare sina medverkande personer helt säkert kommer att bli bra och den kommer att beröra.

Resan gick genom ett väldigt blandat Sverige. Ena dagen var det ösregn i timmar och en annan dag strålande sol och knallblå himmel. Vilken dag jag valde att ta en bild är ganska givet, eller hur?

Idag är det lördag och jag sitter framför datorn och skriver och skriver och skriver. Kanske borde man vara ledig en lördag och gå stan, shoppa, fika eller kanske bara slappa. Men hos mig lyser flitens lampa dagen lång.

Och det är ett rent nöje.



söndag 17 augusti 2014

Utflykt till Olympos, Karpathos


I år var sjätte året i rad som vi besökta paradisön Karpathos och det är alltid lika underbart där. Vägarna är däremot inte så väldigt roliga att köra bil på, utan de är tvärtom både slingriga och luriga. Dessutom saknas räcken så gott som överallt och det är stup alldeles vid vägen. Får man möte blir man (läs jag) livrädd. På bilden nedan ser man hur vägen går precis längs kanten och hur sand har rasat ner för stupet. Man vill liksom inte att bilen gör sammalunda...


Vägen till den vackra byn Olympos har under alla år varit en katastrof och därför har vi inte åkt dit. Nytt för i år var dock att de gjort en betydligt bättre väg dit, så en dag när det inte blåste tillräckligt för att vindsurfa, vilket ju faktiskt är huvudanledningen till att vi åker dit varje år, begav vi oss på utflykt.




Först stannade vi till vid en öde strand och den var väldigt läcker på alla sätt, men vägen dit var helt galen. Så smala serpentinkurvor att knappt ens två getter skulle kunna mötas där och två bilar kunde det sannerligen inte. Som tur var fick vi inte möte och käre maken fick se till att ha lite fart på bilen så vi inte skulle börja rulla bakåt i backarna.


Stenarna på stranden var fascinerande platta och perfekta att kasta macka med.


Tillsammans med ett stort gäng lediga surfare åkte vi sedan mot Olympos och det visade sig vara en otroligt vacker liten by med hus så tätt att det på håll inte ens tycks vara gångvägar emellan. Men det var det, så vi promenerade hela vägen upp till den lilla kyrkan på toppen och det var otroligt tjusigt och mysigt på alla sätt.




Mellan husen var det helt vindstilla och vansinnigt hett i solen, men så fort det blev lite öppet mellan huskropparna smög havsvinden fram och den blåste rejält. Väldigt fläktande och skönt!



Vi avslutade utflyktsdagen med ett besök i Lefkos, som har en härlig sandstrand att bygga sandslott på och ett fantastiskt vatten att bada i. Det går att bada hur länge som helst och bara ligga där och guppa på de små vågorna ...





onsdag 13 augusti 2014

Denna ljuva sommar


Vilken fullständigt fantastisk sommar vi har haft i år. Så otroligt skönt väder att bloggandet helt har fått stå tillbaka. Men nu kan jag inte låta bli längre. Här kommer några vackra bilder från västkusten.

Hoppas ni alla njutit av sommaren och tar vara på de allra sista varma solstrålarna nu på sensommaren!