Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

tisdag 30 november 2010

Vacker soluppgång i kylan

Trots att termometern upplyste mig om att det var 9,8 minusgrader ute i morse bestämde jag mig för att fotografera soluppgången. Det var väldigt blåsigt och därför bitande kallt, men snabba inhopp i bilen i väntan på att solen skulle stiga lite, lite mer gjorde att jag överlevde, även om händerna var fullständigt djupfrysta och värkte efter bara några minuter utomhus.

Det blev i alla fall en vacker stund i naturen och jag tänkte på de arma stackarna som bodde i vårt kalla land långt innan det fanns elektricitet. Det måste ha varit ofattbart kallt och mörk ett halvår i taget. Jag hade aldrig överlevt. Men å andra sidan var nog snittåldern på de avlidna på den tiden ungefär 35 år. Och då hade man antagligen redan hunnit bli både mormor och farmor och det var dags att lämna över till de yngre generationerna.





















När jag kom hem satte jag genast på tevatten och drack sedan en stor kopp Adventte, som våra snälla norska vänner hade med sig i helgen. Riktigt gott var det och det värmde både kropp och själ.

måndag 29 november 2010

Ännu en ny vecka

Vad härligt att få en alldeles ny och spännande vecka serverad. Redan nu vet jag att den kommer att innehålla en del trevligheter, bland annat bokcirkelträff på restaurang och skrivandet av en ny krönika.

Men några smultron lär det inte komma på dessa frostiga plantor...

Jul i källaren i Partille fortsätter torsdag till lördag, så boka gärna in en tur dit!

www.ulricaelmberg.se

söndag 28 november 2010

Underbar dag på Liseberg

Vi kom till Liseberg precis när de hade öppnat och då var det ljust och soligt. Allt eftersom timmarna gick blev det mörkare, mysigare och snart började snön falla. Lite kyligt var det, men vi var alla så rejält påbyltade att det inte gjorde oss någonting. Det var tvärtom så att den stunden vi tillbringade i spelhuset gjorde oss smått svettiga och det är väl ändå ett angenämt bekymmer på första advent?

Barnen åkte bara ett par attraktioner, för det vi hade mest fokus på var att köpa godsaker och spela lite på hjulen. Jag var en enda liten pigg ifrån att vinna och det hände dessutom två gånger i rad och då gick jag muttrande därifrån och spelade inget mer. Dock var det ingen stor katastrof, för jag spelar aldrig för mer än jag har råd att förlora och idag landade hela spelkontot på en tjuga. Precis lagom!

Barnen spelade en del skicklighetsspel och den här bilden tycker jag är så rolig, för en högerhänt och en vänsterhänt kastar bollen exakt samtidigt och bollen befinner sig i luften på exakt samma höjd just som jag tar bilden.

En ren kom spatserade alldeles vid önskebrunnen och det är inte ofta man ser en sådan smyga omkring inne på Liseberg utan vare sig koppel eller släde.

Sonen och maken körde motorcykel i spelhuset och det var en otroligt spännande kamp mot mållinjen. Nioårige sonen vann med ungefär en sekunds marginal, framför sin far som haft körkort i nästan 30 år!

På nästa spel, Terminator där jag tog denna läskiga bild, vann dock pappan, så båda var nöjda och det känns ju alltid rättvist och bra.

Själv är jag betydligt mer intresserad av att fotografera än att spela spel. Isskulpturen var otroligt vacker och såg väldigt olika ut från olika vinklar, eftersom ljuset reflekteras olika beroende på var man står. Den vackra och färgglada fasaden förevigades självklart också.

Som extra stämningsskapande detalj lyssnade vi lite på Jullotta och Molly Sandén var en av dagens artister.

Vi köpte fudge, varma donuts, heta brända mandlar och mjuk kola och det var lika gott som vanligt att gå där och småäta under eftermiddagen. Så fort vi kom hem toppade vi dessutom läckerheterna med en mugg varm glögg. Den hoppade vi över på Liseberg, eftersom det bara serveras saftvarianten där och det är inte alls lika gott.

Vi fick en underbart trevlig dag på Liseberg tillsammans med våra fina norska vänner och vi längtar redan till nästa gång vi ses igen. Vi hoppas att det inte dröjer alltför länge...

Första advent

Idag är det första advent och det är väldigt mysigt att äta frukost i sällskap av trevliga norrmän och levande ljus. Självklart blir det pepparkakor till frukostteet och den som vill får förstås även norpa ett geléhallon från ljusstaken. Det blev en rejäl brunch med pannkakor, flera sorters bröd och ost, yoghurt, fil, juicer och muffins.

Igår gjorde jag morotsmuffins, för det har jag tänkt att göra länge. Det är så gott och passar också bra till advent i brist på lussekatter, som vi får baka nästa helg.

Den här vackra ljuslyktan fick vi av våra norska vänner och den passar ju alldeles utmärkt till oss, eftersom den är gjord av en rejäl björkqvist. Den ger ett fantastiskt fint sken!

Den coola och lätt galna tomtekvinnan högst uppe på bloggen har jag köpt i Nordstan av Cornelia. Hon gör otroligt läckra saker och kika gärna på henne och hennes härliga skapelser på hennes hemsida.

www.formochfantasi.se

Tillsammans med våra vänner ska vi åka till Liseberg efter lunch och det är alltid lika vackert att se alla lampor i träden och alltid lika stämningsfullt att äta varma, brända mandlar. Kanske blir det en tur till Spökhotellet Gasten också, där en osalig Lucia brukar hålla till...

För min del är det nästan viktigare att ta med kameran än plånboken till Liseberg. Ikväll kommer fler bilder därifrån.

Det gäller att ha på sig rejält med kläder för det är alltid iskallt på Liseberg och därför är termobyxor, halsduk, mössa, vantar och fleecetröja ett måste.

Ha en fin första advent!

lördag 27 november 2010

Äntligen invaderar norrmännen

I juli hälsade vi på våra fina norska vänner i deras stuga och alldeles i närheten fanns en äventyrspark där det gällde att ta sig fram bland trädtopparna. Det var otroligt läskigt och jag trivdes bäst med båda fötterna stadigt på marken, men barnen och självklart även deras äventyrliga pappa, tyckte det var riktigt roligt.

Dottern var dessutom tillräckligt lång för att få göra det mer avancerade banorna tillsammans med sin pappa och nog darrade hon av skräck ibland, men hon klarade alla delmoment imponerande väl. Tänk att det är min lilla då tioåriga dotter, som är så högt uppe i luften på den ena bilden!


Redan då i juli bestämde vi att den norska familjen skulle komma och hälsa på oss i slutet av november och äntligen är det dags. Jag glömde min vinterjacka där, för trots att vi var där i juli så var kvällarna kyliga och det var ändå skönt att kunna sitta utomhus, så jackan var ett måste. I september fick jag köpa en reservjacka i väntan på min favorit och äntligen är den på väg till mig igen. Det blir ett kärt återseende det också!

Jag kommer att bjuda på en riktigt svensk specialitet när det gäller maten. Det är ju bra om alla får något de gillar, så till lunch idag blir det tacos. Finns det något svenskare idag? Eller något norskare för den delen. Jag hörde på Skavlan att det var Norges vanligaste rätt, så det lär passa oss alla.

Till kvällen blir det lax med vitvinssås och det tycker jag är ännu godare, måste jag säga... Och allt vitt vin kommer inte att hamna i såsen! Närå, en försvarlig del kommer att hällas i glasen också!

Fantastiskt nog har vi idag fått ytterligare nio underbart söta små yngel! Idag nedkom Platyn på den tredje BB-avdelningen med sina små och de är lika bedårande som sina kusiner som föddes för någon vecka sedan. Det kanske rent av är samma pappa, så de kan faktiskt vara halvsyskon också. Fiskar tycks inte vara lika monogama som vi människor...

fredag 26 november 2010

Härlig fredag med yngel och rosor

Igår kväll fixade vi akvariet och det är ett litet pyssel. En tredjedel av vattnet, alltså 40 liter, ska bytas ut och under processen måste jag stå och hålla i det lilla BB:t så det inte tippar, medan maken springer av och an med hinkar. Dessutom måste filtret bytas, växter ansas och alger skrapas bort från glasrutorna med rakblad.

När allt var gjort och det såg fint ut på alla sätt hojtade dottern att vi genast måste lägga in vår rundmagade Black Molly på BB för hon kunde föda när som helst. Vi har haft koll på henne i flera dagar, men nu var det absolut dags, så jag fångade henne med den största håven och placerade henne i ett eget BB, bredvid det som redan hyser 14 små söta yngel, som föddes för någon vecka sedan.

Just som jag skulle stänga locket igen såg jag, till min stora förvåning, ett litet kolsvart yngel som gömde sig på ytan, bland flytväxterna, för att slippa bli uppäten av de större fiskarna. Jag tog fram den minsta håven och lyfte försiktigt över den lilla till det BB, där de 14 orange bebisarna glatt simmar omkring. Raskt såg jag att det fanns två till, som fötts i det fria, och jag lyckades fånga in båda dem också. Här på bilden syns hur fint de simmar bland sina bonussyskon!

När jag kikat ordentligt och inte hittade fler bestämde jag mig för att stoppa in en höggravid Platy i ett eget BB också, för även hon kommer att föda när som helst. Vi är dock inte lika vana att få Platyyngel, så det är mer svårbedömt när det är dags. Nu har vi tre BB-avdelningar, som ligger och guppar på ytan, på behörigt avstånd från de hungriga större fiskarna.

Nu på förmiddagen kan vi konstatera att Black Mollyn fortsatt att föda inne på BB och det blev 15 nya underbart söta familjemedlemmar totalt. Den här gången är de inte helt kolsvarta som de brukar, utan några är mörkare och några är ljusare, så det är nog så att mamman har haft en hemlig älskare... Det syns tydligt på bilderna att de har olika färger och det är riktigt kul!

Vi har också hunnit julpynta lite mer och nu för tiden har vi aldrig mossa i adventsljusstakarna, utan bara ätbara saker. Här är en bild på en av våra goda ljusstakar och på söndag kommer en bild på en annan smarrig variant.

Jag tyckte att familjen förtjänade en stor härlig rosenbukett och köpte fem vackra buketter i olika färger och så blandade jag dem vilt - ungefär som fiskarna blandat sig.

I eftermiddag smyger vi ner till finaste systern med familj och gör pizza tillsammans. Mmmmm, så gott och trevligt!

torsdag 25 november 2010

Adventspynt lyser upp

Några få saker har kommit upp i fönstren och genast infinner sig en skön adventsstämning i huset. En rykande het mugg glögg fulländade igår känslan av att vi i rask takt går mot jul.

Förra året köpte jag den här vackra blinkande skapelsen, några vackra hus i klunga, som jag velat ha i flera år. Den kommer från Konstsmide och går att ställa på fast sken också, men jag föredrar självklart lite discolight på fönsterbrädan. Det blir alltid lite mer party med blinkande ljus och är det något vi verkligen behöver i slutet av november så är det party.

Det är roligt att då och då köpa en ny adventsstjärna eller ljusstake och i år ville dottern ha den som vi brukar ha i köket, som det finns bild på här nedan, så eventuellt köper jag en ny att ha där. Det finns så mycket vackert att det enda problemet är att välja...

onsdag 24 november 2010

Tillbaka på vårdcentralen

På den här bloggen vill jag fokusera på det goda i livet, så då kan man undra varför jag väljer att skriva om ett besök på vårdcentralen. Det är en berättigad fråga, men jag måste säga att de som jobbar på vårdcentralen på vår ort alltid är så fantastiska. Senast vi var där resulterade till och med besöket i Dagens ros (därav dagens passande bild här i bloggen) i lokaltidningen, för jag ville tala om hur mycket jag uppskattade deras fina omsorger för sonen som just blivit påkörd av en bil utanför skolan.

Det var på dagen fyra veckor sedan och värken i benet kommer och går fortfarande. Den röntgen som togs då visade inte på några skador, men eftersom värken inte gett med sig och han har svårt för att t ex dansa, så gick vi tillbaka idag. Då mötte vi ytterligare en engagerad och noggrann läkare som vände och vred på benet medan lille sonen såg allt mer bekymrad ut och stönade emellanåt.

Dagens dom blev att han kommer att få en remiss till magnetröntgen, för att kolla hur det står till med knäet, som läkaren bedömde smärtade mer än fotleden, som sonen själv upplever större besvär av. Antagligen har han svårt att riktigt säga var det gör ont...

Igår var vi på Apotek <3 i köpcentret och även där fascinerades jag av den enorma hjälpsamheten. Tre kvinnor involverades i vår fråga kring vilket stödförband sonen skulle ha till sin fotled (och så är det nog knäet som är värst, men så kan det gå!) och vilka stödstrumpor jag ska ha på långa flygresor.

Mitt bekymmer är att jag har smala vrister i kombination med långa fötter och det är inte så enkelt. De som är lagom för vristen har fotstorlek 36 och det rimmar illa med mina 39:or... När vi åkte till Australien 2005 höll jag på att avlida av trycket på tårna timme efter timme. Jag hade till och med ont i huvudet av trycket på de stackars inklämda tårna, som jag försökte vika dubbla utan att lyckas.

Nu visade det sig att det går att beställa tålösa, som är lika effektiva som de med hel tå! Hurra, så bra det låter! Om ett par dagar kommer de farande till mig från Stockholm och detta tack vare stort engagemang från tre trevliga kvinnor på Apoteket.

tisdag 23 november 2010

Snöfyrverkeri och smycken

Det var kolsvart och samtidigt vitt när vi vaknade idag och det är en spännande kombination. Jag passade förstås på att ta några bilder på snön som yrde och det ser nästan ut som ett fyrverkeri i gatlampans sken på morgonkvisten.

Igår köpte jag en massa nya fina pärlor hos Malin i Åsa och det är skönt att sitta inne och pyssla med detta när det är så kallt och läskigt väder utomhus. Jag har aldrig gjort gröna armband förut, men de blev riktigt snygga, tycker jag. Tillsammans med de turkosa och rosa ser det ut som en härlig hög med färgglatt lösgodis. Godis för ögat är inte det sämsta heller!


Jag gjorde några enkla tunnare pärlarmband också och trädde på en liten cool dödskalle också. Lite charmiga, tycker jag nog att de blev...

I eftermiddag är det dags att köra barnen till sina aktiviteter igen och då får jag skotta fram bilen. Inget jag direkt längtar efter, men vad gör man inte för att de fina barnen ska få utöva sin konstnärliga talanger genom konst på kulturskolan och sedan dansa loss i Break?

måndag 22 november 2010

Smycken på väg


Idag ska jag åka och träffa Ulrica Elmberg, som är keramiker och en fantastisk kreativ kraft på många sätt.

I våras hade hon Tillfälliga boden hemma i sin trädgård och där sålde hon saker som hon, jag och andra konsthantverkare hade gjort och nu är det dags för Jul i källaren.

Jag har köpt en Ängel i trädgården av henne och den vakar över vår trädgård och skyddar mot både mördarsniglar och troll. Den är otroligt vacker tycker jag.

När jag inlevelsefullt berättade för en nära väninna om min fina ängel och berättade hur Ulrica gör dem, funderade väninnan en sekund och sedan sa hon att det lät precis som hennes ängel. Hon gick ut till köket och hämtade den ängel som hon köpt på Lisebergs julmarknad något år tidigare och visst var det Ulrica som hade gjort den också! Så lustigt!

Hon gör fantastiska saker och nedan kan ni se en länk till hennes hemsida. Där finns de exakta öppettiderna för Jul i källaren som startat på torsdag. Åk gärna till Röliden 92 i Partille, för det är verkligen gott om fina saker kan passar som julklappar till de allra flesta.

Jag säljer silverarmband, silverörhängen, flera olika sorters färgglada pärlarmband, vinglasmarkörer och bokmärken i Jul i källaren.

Kom i julstämning med Jul i källaren!

www.ulricaelmberg.se

söndag 21 november 2010

Familjen samlas igen

I eftermiddag kommer vindsurfande maken hem igen efter en dryg vecka i Frankrike. Tyvärr har det inte varit lika lyckat som han hade hoppats. Det har blåst för mycket, för lite och framför allt åt fel håll. Det känns tråkigt att han inte är nöjd, men han har åtminstone försökt och det är alltid något.

Barnen, som tillbringat natten hos mormor och morfar, kommer också hem i eftermiddag och äntligen kommer familjen att vara samlad igen. Det känns trevligt!

Snön som föll igår är borta idag och det är skönt, för då är vägarna inte hala när vi ska ut och åka allihop.

Det var en härlig tjejfest vi hade igår. Vi åt hela kvällen, men gjorde också av med massor av kalorier genom att dansa och det är alltid lika kul. Spotifylistan fick nya inslag, för det var hela tiden någon som ville välja en låt och det är ju grymt enkelt nu för tiden. Jag minns med fasa alla förfester hemma i Trollhättan där CD-skivorna låg spridda över halva vardagsrumsgolvet, för att så gott som varenda en skulle spelas och i ivern att byta låt, så landade plattorna både här och där...

Jag är så glad och tacksam över mina fina vänner! Det är alltid lika underbart att få träffas!

Så här fint såg det ut när flickorna droppade in i går. En skål var full av Bumlingar, för det är inte bara gott, utan också ett snyggt godis.

lördag 20 november 2010

Snöig, festlig lördag

Vilken vacker vit värld vi vaknade upp till idag! Alice älskar verkligen snön och borrar ner sin lilla nos i allt det vita och rusar av och an av glädje och lycka. Vilket tur att hon hann få sin nya jacka, för den behöver hon i detta vinterlandskap.

Nu har de söta föräldrarna inte bara tagit med sig sin hund och åkt, utan även de fina barnen fick följa med. Vi har haft två trevliga kvällar tillsammans och det känns alltid tomt när de åker iväg, men som tur är invaderas snart huset av härliga flickor som kommer på tjejfest.

Typiskt att vädret är så lurigt när så många som jag tycker om befinner sig på vägarna. Jag kan inte räkna alla gånger jag säger "Kör försiktigt!" När vi var i Australien 2005 och körde på vänster sida i okänt landskap, sa jag det så många gånger att käre maken till slut undrade om han skulle vinna ett pris om jag sa det 100 gånger...

Som vanligt förbereder jag kvällens fyrarättersmeny en del innan, men efterrätten är redan klar och ställd i kylen och det är rörorna också, så det blir nog en ganska lugn dag. Vi börjar med bubbelvin och crostini med fyra sorters topping och sedan blir det förrätt, som är så gott som klar, varmrätt, som inte går att förbereda, ost, som med goda tillbehör bara skärs upp, och slutligen efterrätt, som ska garneras vid serveringen. På bilden ser ni sommarens variant av efterrätten och det är en hallonpannacottacheesecakepaj, som är himmelskt god.

När bubbelvinet är slut går vi raskt över på en flott chardonnay och denna vackra bag-in-box fick jag av mamma och pappa för ett par veckor sedan och den är så snygg och cool att man inte behöver tappa upp vinet i en karaff. Nästan synd att dricka upp den, för jag har blivit på så gott humör varje gång jag sett den i vinförrådet, men idag kommer den ändå till sin rätt.

Jag har lagt upp en grym partylista på Spotify och ser fram emot en riktigt lång kväll, för de fina flickorna som kommer är riktiga partypinglor, som inte lägger sig i onödan!

fredag 19 november 2010

Härliga, iskalla fredag

Lilla Alice har fått en ny vinterjacka och hon är bedårande söt i den röda färgen, men själv vill hon helst av allt ta av sig den.

Alice är en Bichon Frisé och det är den mest allergivänliga hunden som finns och det passar förstås mig, som är pälsdjursallergiker. Jag brukar ta en allergitablett när hon kommer för säkerhets skull, för det är ju skönt att slippa nysa...

Det är inte lätt för dottern att ha en allergisk mamma för det hon önskar sig mest på hela jorden är en hund. Nu har hon en i sin mormor och morfars hund, men det åtta mil långa avståndet gör att hon inte träffar henne så ofta som hon skulle velat...

Idag har jag fått en ny vacker orkidé av min snälla mamma och även en bukett tulpaner årstiden till trots. Det är så underbart vårligt med tulpaner, så det känns lite annorlunda att få dem i november, men minst lika välkommet ändå.

Idag har dottern fått välja lunchmaten och då blev det potatisklyftor, lax i ugn och vitvinssås. Hon är helt galen i sås och det tycker jag är trevligt, för det är något som kommit med åren. Hon blir alltså bara klokare, för nog är det gott med sås. Jag väntar med spänning på att sonen ska få samma insikt i såsens förtrollade värld, men det verkar vara långt borta för tillfället. Ungefär lika långt borta som längtan efter grönsaker...

Vi ser fram emot en trevlig kväll i Idolgängets sällskap och nog håller vi på Jay? Han är grym.

torsdag 18 november 2010

Torsdagsmys med fina gäster

I eftermiddag kommer mamma och pappa på besök och börjar med att hämta barnen på skolan, eftersom det bästa dottern vet är när lilla hunden Alice hälsar på.

Vi passar på att få lite vardagsglamour när käre maken är i Frankrike och åtminstone försöker tävla i världscupen i Speed vindsurfing. Första dagen blåste det för mycket, andra dagen inget och idag väntar jag fortfarande på rapport, men det såg inte direkt lovande ut, löd prognosen sent igår kväll.

Mina stora intressen är inte det minsta väderberoende, så jag ska utan att konsultera SMHI eller andra sol-regn-vind-sajter, ägna mig hängivet åt en av de dödssynder som jag njuter mest av; frosseri. Ikväll blir det smörgåstårta, för mamma och pappa är inte noga med att få lagat mat på kvällskvisten, utan äter hellre något lätt. Smörgåstårtor är något av min paradgren och väldigt praktiskt att bara kunna ställa fram, så idag gjorde jag en lagom liten nätt sak till oss. Jättegott och alltid vackert och lite lyxigt!

Igår köpte jag hemlagat godis från Mariannelund på Tjolöholms julmarknad och det ser jag fram emot att få bjuda gästerna på ikväll, för under flera år åkte jag och barnen tillsammans med mamma till Astrid Lindgrens Värld i Vimmerby en helg i maj. På vägen dit passerade vi alltid Mariannelund och där har de världens allra godaste och färskaste godis.

En morgon när vi kom var det stängt och vi blev så enormt besvikna att vi knappt kunde ta oss tillbaka till bilen. Då öppnades plötsligt fönstret på andra våningen och en glad röst undrar om vi ville handla. Vi tömde nästan hela butiken i vår eufori och var så nöjda när vi åkte därifrån.

Killen igår var lika trevlig, för först köpte jag sex påsar för 100 kronor och någon timme senare gick jag tillbaka, för att köpa sex till. Han kände genast igen mig och undrade varför jag kom tillbaka. Jag förklarade att jag var tvungen att passa på och köpa sex påsar till, för det är så extremt ovanligt med detta underbara godis. Då lyste han upp, gav mig en platspåse och sa:

- Varsågod, och du kan ta sju påsar den här gången!

Det gjorde jag så gärna, så nu kan till och med mamma få en av dem, för 13 påsar godis är kanske lite väl mycket för mig och barnen. Tolv däremot klarar vi av... Hihi...

Jag köpte inte bara godis igår, utan också tre ostar på ett kilo styck och två ostkakor med en burk ekologisk hallonsylt till. Ikväll blir det ostkaka efter smörgåstårtan och jag har inte bestämt om jag ska ta  originalet eller den med kardemumma. Båda var utsökta på provsmakningen igår.

Dessutom köpte jag två marsipancigarrer och en marsipangris från Bräutigams igår och det är alltid lika spännande att provsmaka sig igenom sortimentet innan man väljer. Sonens röst vägde tungt i år, för han älskar marsipan. Det fick bli en cigarr med smak av pistage och en med päroncognac.

Jag köpte inte en enda tomte, krans, duk eller annat man kan bevara, för huset är ändå redan fullt. Jag köper mycket hellre saker man kan äta!

Och nog ska vi ta ett busglas ikväll - bästa sortens vin!

onsdag 17 november 2010

Vacker orkidé


Jag tycker att orkidéer är otroligt vackra blommor, men brukar inte köpa de allra dyraste, för det dröjer inte länge innan ens de mest fantastiska blommorna vissnar.

Den här kunde jag dock inte motstå. Jag hade aldrig sett en blå orkidé och jag blev helt betagen när jag plötsligt såg den i blomsterbutiken. Det finns faktiskt inga blå orkidéer i naturen, så den här är skapad genom att odlaren har sprutat in blå färg i stängeln och sedan har blomman sugit upp färgen, precis som den suger upp vatten.

Samma sak kan man göra själv genom att hälla hushållsfärg i vattnet på snittblommor. Efter ett par dagar har de bytt färg!

Förhoppningsvis kommer den här orkidén med nya stänglar och nya blommor så småningom och dessa blir då inte blå, utan vita, som är den ursprungliga färgen. Vitt är också fint, så jag hoppas att den får ett långt och lycklig liv här hos oss.

Min äldsta orkidé är drygt sju år gammal och blommade just om med två små fina blommor. Jag blir alltid lika glad när det kommer nya blommor på dem, men alldeles enkla att sköta är de inte. I våras slängde jag ut fem besvärliga orkidéer som aldrig blommade om, utan bara tappade de gröna bladen ett efter ett. Jag kämpade med dem in i det sista, men till slut gav jag upp.

Ett hem med blommor känns alltid levande!

tisdag 16 november 2010

Grattis, världens finaste syster!

Idag fyller min fina lillasyster år och jag minns hur spännande det var när mamma åkte till BB just denna dagen för 36 år sedan. Äntligen skulle vi få se vad som gömde sig inne i den runda magen!

Jag hade redan två bröder och tänkte att jag inte behövde en tredje, utan önskade mig så innerligt en liten syster att leka med. Och så kom hon! Den fina lilla flickan, som såg ut som en docka!

Idag bor vi grannar och kan fortfarande leka med varandra. Vilken underbar dag det var när telefonen ringde och i andra änden hörde jag en välbekant och glad röst:

- Hej, jag tänkte att du kanske vill prata lite med din nya granne!

Budgivningen var så dramatisk att jag inte riktigt vågade tro att det skulle gå vägen, men jag hoppades och höll tummarna, så jag knappt kunde tänka på något annat. Och plötsligt var det klart! Tjoho, vilken lycka!

Det är otroligt lyxigt att ha varandra så nära. Ibland kostar vi på oss ett busglas mitt i veckan och det har vi kommit på är den godaste sorten. Det gäller att ta tillvara på varandra så länge man har varann...

Det är också väldigt roligt att barnen får växa upp så nära varandra och vara kusiner även till vardags och inte bara till fest några gånger per år.

Tre paket blir det idag och jag undrar om hon kan gissa vad det är i något av dem, när hon ser dem på bild.

Tusen pussar på din dag, finaste syster, så ses vi i eftermiddag!

måndag 15 november 2010

Spännande blodtrycksmätning

Ibland ligger jag på gränsen till att ha för högt blodtryck, så idag hade jag fått en tid hos distriktssköterskan för att kunna mäta hur blodtrycket ser ut över ett helt dygn.

En gång i halvtimmen pumpas manschetten på vänsterarmen upp och så mäts blodtrycket och läggs i datorn som sitter ungefär som en pistol i ett hölster på höften. Känns väldigt märkligt så här i början av dagen, men intressant.

Under natten kommer trycket att mätas en gång i timmen och även då kommer det ett pipljud och så pumpas det på friskt på armen. Då vaknar jag säkert till lite och då är det bra om jag lägger mig på rygg, så armen ligger i hjärthöjd. En hel vetenskap och jag ska försöka vara en duktig patient och sköta mig så väl jag kan.

Jag ska leva precis som vanligt och varje gång det mäts skriver jag upp i en loggbok vad jag gjorde just vid mätningen. Än så länge står det

9.00 Pratar i telefon och plockar disk (måste ju berätta för mamma att jag varit hos en kollega till henne och tack vare att jag har headset kan jag göra lite hushållssysslor under tiden - praktiskt!)
9.30 Jobbar vid datorn
10.00 Jobbar vid datorn

och jag inser redan nu att kommer att bli rätt tjatig statistik i några timmar...

För att kontrollera att apparaten fungerade tog sköterskan ett första värde redan på vårdcentralen och då varnade hon mig för att det ofta är lite missvisande, för det är vanligt att många får ett förhöjt värde just där och då, för att man är lite uppe i varv. När hon mätt skrattade hon gott och sa:

- Så var det inte för dig! Det här är det snyggaste blodtrycket jag har mätt i ett sånt här sammanhang!

För dem som till äventyrs kan relatera till siffrorna så hade jag 135/81, så det var verkligen helt okej!

Jag blev jätteglad, för jag vill absolut inte börja medicinera! Jag tar aldrig tabletter av något slag och kan inte föreställa mig ett liv med en massa mediciner som man måste ha för att må bra. Huuu...

Lite roligt är det att jag har en mätare på vänsterarmen, för det brukar vara käre maken som har det. Men då handlar det förstås om en gps som mäter hur snabbt han vindsurfar...

Håll nu tummarna för att det är genomgående låga och fina värden!

DAGEN-EFTER-RAPPORT:

Jodå, bortsett från att jag blev väckt en gång i timmen av att manschetten klämde ihop min arm, så var resultatet bra. Den käcka sköterskan hade aldrig sett en så fin dygnsmätning! HURRA!!!