Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

torsdag 31 december 2015

Gott Nytt År!



Jag tror att året kanske varit lite för intensivt för att jag ska ha hunnit skriva här, men jag vill ändå passa på att tacka er alla som läst bloggen under 2015 och jag vill önska er alla ett riktigt gott nytt 2016!

Vill ni ha boktips finns det alltid något matnyttigt på bokcirkel.se och vill ni läsa mer om mitt författarskap går det utmärkt på min tredje blogg!

I september 2016 räknar jag med att min nya reportagebok kommer ut på Grim förlag - det vore kul om ni hängde med på resan!

GOTT NYTT ÅR!

lördag 19 december 2015

På resa i Warzawa i Polen


Min dotter föddes 1999 med otroligt många resegener i sin kropp. Hon älskar att resa och vi som föräldrar försöker hänga med i hennes takt. När hösten 2015 nalkades började hon genast kika på rimliga resor. Polen föll hon för ganska snabbt för där hade vi ju aldrig varit och sen gällde det att få hennes idéer att matcha verkligheten.

Hon googlade en hel del och när vi väl var på plats passade jag på att ta många fina bilder. För självklart löste sig bokningsbekymren och vi flög dit... ;)

Hösten i Warzawa blev riktigt fin. Vi hade det optimala drömvädret alla hoppas på! Sol och hyfsad värme! Lazienki Park var en otroligt fin park med enorm höstkänsla. Och de söta ekorrarna! Naw!!!



Det var dessutom riktigt lyxigt att ha en egen reseledare - men för dem som inte hinner resa eller hellre vill vara hemmal; kika på bilderna och ni är där!






söndag 6 december 2015

Stonehenge, Weymouth och Portland


Det fanns en tid när denna blogg var min dagbok, men så är det inte längre och när det väl har börjat bli glest mellan inläggen är det lättare att det blir ännu glesare. Trots att jag har så mycket som jag gärna skulle lägga upp, så har jag svårt att ta mig tiden.

Idag sitter jag inomhus och kurar i regnet medan familjen är på vift och då passade jag på att gå igenom lite bilder från hösten som just passerat. Det har varit en fin höst, trots lite väl mycket jobb, eftersom jag har lyckats ta på mig tre olika jobb som splittrat mig onödigt mycket. Nu har jag tackat nej till fortsättningen av ett av dem, trots att jag verkligen haft otroligt roligt när jag undervisat i Svenska för nybörjare på Folkuniversitetet i Göteborg. Jag har haft helt fantastiskt begåvade kinesiska elever som läser sin masters på Chalmers och kommer att tillbringa ett eller två år i Sverige och därför kan ha glädje av att kunna lite svenska.

Jag har tidigare jobbat med nyanlända flyktingar på Kronogårdsskolan i Trollhättan, i samma område där den fruktansvärda attacken skedde för några veckor sedan och som avslutade fyra människors liv, men det har inte alls varit samma sak, även om också de var begåvade, såklart. Det är ändå skillnad för mig som jobbat så många år på höstadiet och gymnasiet att undervisa vuxna människor i åldrarna 22-26 år som dessutom läser på universitet. En underbar utmaning som jag verkligen älskade.

Dock tog resorna för lång tid och tiden i bilen blev ofta mer omfattande än tiden i klassrummet och det var ohållbart, tyvärr. Så efter tio innehållsrika veckor på Folkuniversitetet ägnar jag nu min mesta tid åt den kommande reportageboken, som ännu är lite hemlig men som kommer ut på Grim förlag under 2016. Det är samma förlag som min senaste bok Våra älskade orkade inte leva kom ut på i år, så det känns väldigt bra att fortsätta samarbetet där.

min författarblogg skriver jag en del om mitt arbete med boken, föreläsningar, mässor och signeringar och på bokcirkelns sajt finns som vanligt uppdateringar från våra bokcirkelträffar och ett och annat fint boktips.

Men! Jag skulle ju lägga upp lite bilder. Det var ju själv poängen med mitt återbesök här. I oktober var  nämligen min vindsurfande make och jag i England för att han skulle tävla i Weymouth Speed Week, som är väldens äldsta fortfarande anordnade tävling i speedvindsurfing, och vi fick några fina dagar i södra delen av landet. Jag hade aldrig varit där förut, så det var kul för mig att se vart han brukar åka när höststormarna viner om knuten.

Portland, där vi bodde, var verkligen mysigt. Allt vi såg av Dorset var faktiskt fantastiskt. Jag älskade de små huset och hur taken såg ut från vår utkikspost.

Dessutom stannade vi till vid magiska Stonehenge på vägen ner. Det var ännu större än jag tänkt mig och massor av turister även en vardag som denna. Som tur var har de satt avspärrningarna så långt ifrån själva monumentet att man slipper få bilderna full av turister som tar selfies.

De norska bröderna Ylvis grubblande låt om Stonehenge gick hela dagen i mitt huvud för jag tycker att den är så fruktansvärt rolig.

På våra promenader i Portland med magnifik utsikt över Chesil Beach tänkte jag förstås på På Chesil Beach av Ian McEwan som jag köpte för många år sedan men som hamnade i min vill-läsa-hög och råkade bli kvar där. Jag måste ta tag i den.

Nåväl, här kom nu trots allt några bilder tagna under en höstvecka som påminde mer om sommar.

Underbart!







tisdag 29 september 2015

Stor succé på Bokmässan


Det blev som jag hoppades och trodde; årets Bokmässa blev den bästa hittills. Vi inledde med ett fantastiskt försäljningsrekord redan på torsdagen då mässan slog upp sina dörrar för året.

Grim förlag ökade sin försäljning med hela 450 % jämfört med torsdagen för två år sedan då vi ställde ut senast. Det var helt fantastiskt eftersom torsdagen brukar vara den dag då det inte säljs så många böcker utan besökarna är branschfolk som allra mest spanar i de olika montrarna.

På fredagen höll jag i ett seminarium och det var lite pirrigt innan vi började, en av mina medverkande i boken och jag, men nervositeten släppte snabbt och det kändes plötsligt helt naturligt att sitta på en scen och prata i en lokal som rymde ungefär 150 personer.

Temat för seminariet var hur journalisten och intervjupersonen möts för att tala om något så svårt som självmord inom familjen när man inte känner varandra och hur ett förtroende byggs upp. När seminariet var över kände jag mig jättenöjd och det efteråt kom det fram flera personer som ville prata med mig. Det blir jag alltid lika glad över.

Alla flest böcker sålde vi på lördagen och det var också då vi hade flest åhörare på våra monterpunkter. Det var så trevligt att få träffa både människor som redan läst min reportagebok Våra älskade orkade inte leva och nya läsare som köpte den.

Efter fyra intensiva mässdagar var det skönt att landa hemma igen och då korkade vi upp bubblat både för att fira succén på mässan och för att jag fyllde år. Fullmånen dök upp som en särskilt välkommen gäst.



Innan arbetet med min nya reportagebok, som ni kan följa på min författarblogg, drar igång på allvar kommer är jag inbjuden på Författarkväll på Kulturhuset Fyren här i Kungsbacka nu på torsdag den 1 oktober. Då kommer jag att berätta om arbetet med boken och en av de medverkande kommer också att närvara för att berätta varför hon valde att ställa upp i min bok och svara på frågor.

Det är fri entré och ingen föranmälan krävs, så varmt välkomna dit klockan 18.00!





tisdag 22 september 2015

Äkta paret breder ut sig i pressen



Idag är både käre maken och jag med i Kungsbacka-Posten. Han för att han vann SM i Speedvindsurfing i lördags och jag för att jag ska vara med på Bokmässan i Göteborg på torsdag till söndag.

Det ska bli så kul att mässan äntligen är på gång. I vår monter B04:73 kommer det att vara full rulle hela tiden. HÄR finns hela det spännande monterprogrammet.

Jag kommer dessutom fredag 25 september klockan 12.30 att hålla i ett seminarium tillsammans med Elisabeth Lindström som medverkar i min reportagebok Våra älskade orkade inte leva, som handlar om att vara anhörig till en, två eller till och med tre familjemedlemmar som tagit sitt liv. Vi ska prata om hur intervjuaren och den drabbade möts för att tala om något så svårt som självmord när man aldrig har träffats förut och inte känner varandra. Seminariet äger rum i sal E1.

Mitt författarliv går som alltid att följa på min författarblogg - välkommen dit!

Och välkomna till Bokmässan som vi är övertygade om kommer att bli den bästa någonsin!

fredag 7 augusti 2015

Ljuvliga Karpathos i bilder


För sjunde året i rad har vi besökt vår favoritö i den grekiska övärlden - Karpathos. Det är alltid lika underbart att komma dit och trots att vi varit där så många gånger förut lyckades jag ta 1 478 bilder under de två veckor vi var på plats.

Det är ju inte särskilt konstigt med tanke på hur vackert det är. Här kommer några bilder på hus i Pigadia, även kallad Karpathos stad, och Olympos som ligger fantastiskt fint mitt uppe i bergen.

Ibland behövs det inte så många ord, så jag låter bilderna tala för sig själva.











lördag 27 juni 2015

Andra upplagan av Närmare dig




Den här trevliga bilden kom på mejl från min förläggare Annika Bengtsson på Grim förlag. Det är den alldeles rykande färska andra upplagan av min roman Närmare dig. Det är nämligen så trevligt att den första upplagan är så gott som slutsåld och inför Bokmässan i slutet av september behöver vi ha ett gäng böcker att sälja.

Jag har ägnat så mycket tid åt min senaste bok Våra älskade orkade inte leva på sistone att jag nästan har glömt bort att jag faktiskt har en roman som också förtjänar några läsare. Även om döden är ganska närvarande även i den boken är det en feelgoodroman och på det sättet skiljer den sig rejält från reportageboken som handlar om att vara anhörig till någon som tagit sitt liv.

Att få skriva olika sorters böcker är verkligen en ynnest och båda hittar sina läsare, vilket gläder mig oerhört.

Om man inte vill vänta med att köpa boken till i höst går det förstås alldeles utmärkt att beställa den redan nu. Den finns både på AdlibrisBokus och många bibliotek.

Närmare dig är en varm berättelse om dåtid och nutid, relationer och livet självt, men framför allt om en mammas kärlek som är så stark att den går igenom allt. Till och med döden.

Låter inte det perfekt läsning på stranden, i hängmattan eller i solstolen i sommar?

måndag 1 juni 2015

En ambulerande konsult?



Jag är egentligen en typisk konsulttyp.

Sedan flera år tillbaka arbetar jag med olika saker. De allra flesta av mina vänner har en enda uppdragsgivare och visserligen kan deras dagar se olika ut, men i det stora hela gör de ungefär samma saker vecka efter vecka.

För mig varierar det oerhört.

Jag har under läsåret som gått jobbat 40 % som gymnasielärare och på fredag tar terminen slut, så då är det projektet över. Parallellt med lärarjobbet har jag skrivit min reportagebok Våra älskade orkade inte leva. Under arbetet med den har jag åkt land och rike runt för att intervjua människor som drabbats av ett, två eller rent av tre självmord i familjen.

Jag har också jobbat som redaktör och läst andra författares manus innan de ges ut på förlag. Det har varit otroligt roligt och alla manus som jag har redaktörsläst har fått mycket fin kritik för både språk och innehåll, så jag suger gärna åt mig lite av den äran, även om det självklart är författarna själva som kämpat med sina manus så att de har blivit så fantastiska som de blivit.

Även andra ordrelaterade uppdrag har jag haft, för jag har skrivit texter för företag och dessa används i såväl broschyrer som på webben.


Förr om åren har jag gjort smycken i såväl silver som annat material och tjänat en del pengar på detta med, men numera hinner jag dåligt med smyckestillverkningen. Samma sak med att måla tavlor. Trots att det är jättekul så hinner jag knappt plocka fram penslarna.


Till hösten behöver jag som vanligt fundera på hur mitt arbetsliv ska se ut. Det finns så väldigt mycket roligt att jobba med att jag skulle vilja göra lite av varje. Lite som en IT-konsult, för det vet man ju i alla fall vad det är, men inom olika områden. En ambulerande konsult, som rycker in lite här och lite där, skulle man kunna säga.

Så här skulle en vecka kunna se ut:

måndag – undervisningskonsult: undervisar i svenska på gymnasiet (det är så roligt att lära ut och jag skulle gärna rycka in på olika skolor i projekt)

tisdag – manuskonsult: redaktörsläser manus (det är så spännande att få läsa böcker som inte getts ut än)

onsdag – smyckes- och konstnärskonsult: tillverkar silversmycken och målar tavlor (jag saknar att få banka, fila och löda i en smedja och jag har flera canvasdukar som väntar på att fyllas med färg)

torsdag – textkonsult: skriver texter till olika medier och företag (skönt med lite kortare texter ibland)

fredag – författarkonsult: skriver på en ny reportagebok och hjälper andra författare med tips och råd kring skriv- och utgivningsprocessen (jag har flera olika idéer till nästa reportagebok, men har inte bestämt mig vad jag ska satsa på ännu och jag får ofta frågor från blivande författare om hur de ska göra med olika saker som har med skrivande och böcker att göra)

Låter inte detta som en perfekt plan inför hösten…?


söndag 31 maj 2015

Kärlek, glädje och sorg på Mors dag



Idag är det Mors dag och jag tänker lite extra på alla mammor som förlorat sina barn och på alla barn som förlorat sina mammor, mormödrar och farmödrar. Flera av dem finns med i reportageboken Våra älskade orkade inte leva och där delar de med sig av sina gripande historier på ett fantastiskt sätt.
Själv är jag oerhört glad och tacksam över att min egen underbara lilla mamma fortfarande finns i livet och vi pratar med varandra så gott som dagligen i telefonen. Idag kommer dessutom mina två småsyskon att ringa henne och gratulera på dagen.
Men min älskade storebror, hennes och pappas första barn, kommer inte att ringa och det gör mig så ont. För drygt tre år sedan omkom han i en trafikolycka och även om det inte var ett självmord så kom det lika plötsligt och chockartat som ett suicid oftast gör. Vi hade enormt svårt att ta till oss den hemska nyheten och våra liv förändrades på djupet för alltid.
Glädjen över att våra älskade funnits finns alltid där men den går hand i hand med sorgen och saknaden...
Det gör så ont när en älskad person lämnar oss oavsett vad orsaken är, men jag tror ändå att de på något sätt ändå finns med oss i våra liv. Genom våra tankar, våra handlingar och små tecken här och var.
Som en ängel som vakar över oss.
 
 
(Den vackra ängeln på bilden är tovad av Tina Olsson)

lördag 30 maj 2015

Hurra, jag är med i mässkatalogen!





Så glad jag blev när katalogen med seminarieprogrammet på Bokmässan i höst damp ner i brevlådan. Helt oväntat fick jag vara med på bild! På samma sida som den betydligt mer kände och etablerade Henning Mankell! Det betyder mycket för ett litet förlag som Grim att få synas lite bland de större förlagen.

Redan för ett par månader sedan fick jag via min förläggare Annika Bengtsson veta att vi fått seminarietid och vi blev så glada, för det är inte så lätt att få det eftersom konkurrensen är stenhård och många författare har spännande ämnen de vill hålla föredrag om.

Lite senare fick vi veta att tiden vi tilldelats är fredag den 25 september klockan 12.30 och den tiden var vi mycket nöjda med. Kanske lite mitt i lunchen, men mycket hellre det än allra först på dagen, innan besökarna kommit innanför dörrarna eller sist på dagen när alla är utmattade. Perfekt tid, alltså.

På seminariet ska Elisabeth Lindström, som medverkar i min reportagebok Våra älskade orkade inte leva, och jag samtala om hur det är att prata om något så tungt och svårt som självmord i familjen när man inte känner varandra och aldrig ens har träffats. Hur hanterar man som journalist ett så känsligt ämne och vad vill man som intervjuperson dela med sig av? Det ska ju trots allt tryckas, bli till en bok och sedan läsas av massor av människor som man inte känner.

Välkomna till ett viktigt seminarium!



tisdag 26 maj 2015

Världens finaste mamma firad


Min lilla fantastiskt och fina mamma har fyllt år och när jag ser bilden jag tog av henne är jag säker på att någon har bytt siffrorna på årtalet. Hon ser alldeles för ung ut för att fylla 72 år.

När jag växte upp såg 72-åringar inte alls ut som min mamma. De var istället gråhåriga, rynkiga, hade enormt tjocka glasögon och var klädda i tantklänningar som luktade illa.

Ungefär så långt ifrån mamma man kan komma, alltså. När jag skickade bilden till henne påpekade jag noga att jag inte photoshoppat eller manipulerat bilden det minsta och så är det verkligen. Mamma är bara sådär fin och ungdomlig alldeles i sig själv. Utan manipulation och utan ansiktslyft. Så jag tror inte alls att hon är 72 utan 27. Det är betydligt mer rimligt.

Vi firade genom att umgås med hela familjen här hemma hos oss och det är alltid lika roligt att träffa även mina söta småsyskon och deras familjer, eller i alla fall delar av deras familjer som det blev den här gången.


Jag gjorde lite småplock som vi åt innan den sena lunchen och tre av snittarna är mina favoriter. Alla gjorde jag med vitt formbröd som bas för att vi inte skulle bli för mätta. Den första sorten bestod av crème fraiche blandat med orökt rom och toppad med räkor, finhackad rödlök och smulade ostbågar. Den andra bestod av crème fraîche blandat med hjortronsylt och toppad med varmrökt lax och en liten citronbit. Det är mammas favorit, så den hade hon önskat. Slutligen bestod den tredje av en varmrökt laxröra med färskost, citron och dill i. Otroligt gott!




Till efterrätt, som vi väntade med en stund, så att lunchen som bestod av grillad kyckling och grillad lax, hann sjunka undan lite, blev det mammas favorittårta som jag brukar baka till henne när hon fyller år - Margaretatårta. En söt tårta med vaniljkräm, mandelmassa och färska jordgubbar som blir alldeles glansiga av en sockerlag. Mums!


På kvällen tittade vi självklart på Eurovision Song Contest och ibland är det extra roligt att få säga "Vad var det jag sa?". För mig har Måns varit en självklar vinnare i flera veckor och det var ju också precis så det blev. Hurra!







onsdag 20 maj 2015

Äppelblomster vackrast av alla?


Åh, så underbart det är i vår nya trädgård nu! Det finns (efter vad jag har sett hittills) inte en enda planterad blomma. Inte en liten rabatt i något hörn av trädgården. Ingen nyfiken snödroppe, påsklilja eller tulpan har tittat fram på vårkanten.

Men vi har tre olika sorters äppelträd med tre olika sorters blommor.

Och de är så bedövande vackra att de (åtminstone den här säsongen - innan jag hinner plantera egna blommor inför nästa vår) gör att jag överser med det mesta.

Ett hundratal bilder tog jag idag. Detta är bara några och ingen av dem är det minsta manipulerad.

Nog är de förtjusande?