Skor, skor, skor ...

Dagens fotoutmaning får mig att le en smula för Your Shoes förväntas säkert få det att vattnas i munnen på alla kvinnor. Tyvärr är jag ju inte en skobrud, utan de enda skorna jag gillar på riktigt är mina Dr Martens från 1990-talet och dem har jag redan skrivit en trevlig kärleksförklaring till.

Det finns nu en ljuvlig vårvariant där de är vita och översållade med små söta rosa blomrankor. Om jag hade 1 700 kronor över skulle jag köpt dem direkt, men i så fall måste jag sälja betydligt fler böcker. Köp, köp!

När vi var i USA över nyår köpte jag faktiskt ett par Converse som jag gillade mycket. De påminner  också om kängor, fast de är betydligt nättare än Dr Martens-typen. Det får bli de skorna som jag tar en bild på denna vackra lördagsmorgon, för det är mina vårskor och jag tycker faktiskt att vi sedan ett par dagar har riktig vår här.

Det är ljust när barnen går till skolan och all snö, som sanningen att säga inte direkt låg i drivor, har smält undan. Nu behöver jag inte vara rädd att trilla när jag är ute igen och det är skönt. Vem vet om jag innerst inne är benskör redan och skulle bryta mig på stubinen? Jag vill inte ta reda på det alls.

Idag blir det en tur på stan och vi ska köpa present till en mycket och god och trevlig vän, som har stor fest ikväll eftersom han just fyllt jämnt. Jag har gjort en helt grym partylista på Spotify till honom och den är extremt blandad som han och hans underbara fru, en av mina närmaste väninnor, gillar. Jag föredrar själv alltid nyare låtar, men här har jag slängt in massor av godingar som kommit de senaste typ 40 åren så det ska bli jättekul ikväll.

I somras dansade vi i deras uterum tills långt efter klockan 4 på morgonkvisten och jag hoppas det blir samma sak ikväll. Jag skulle behöva röra på mig och sedan ryggproblemen i vintras är jag så lycklig över att jag KAN det också.

Igår bytte jag utseende på bloggen förresten - brunt och rosa kanske inte kändes helt väntat, men jag tycker att det blev rätt trevligt i alla fall. Håller ni med?

Nyköpta kläder från Ullared

Så där, ja. Då är vi hemma igen efter vår trevliga utflykt till Gekås i Ullared. Som vanligt blev det några påsar fulla med allt möjligt som plastvisp, bakplåtspapper, pumptvål, blockljus och nagellack. Dessutom köpte jag nya kläder.

Självklart måste man köpa nya kläder för en billig penning på det stora varuhuset mitt i ingenting. Det finns ju hur mycket som helst att välja bland.

Fast inte till mig då, förstås. Nä, jag är kinkig nog när det gäller kläder i mer traditionella klädbutiker och i Ullared brukar jag absolut inte hitta något. Jag beundrar dock dem som gör det, för det kostar inte så värst mycket och det finns en massa olika grejer.

Nä, de nya kläderna var inte till mig. De var till min iPhone.

En ny rosa vårdress blev det minsann.

Sidantal, flätor och Tintin

En fläta klar - bara sju kvar...

Idag fick jag ett mejl från tryckeriet och där fanns hela min text sidbruten och med raka marginaler både till vänster och höger. Helt fantastiskt snyggt och nu såg det väldigt proffsigt ut dessutom. Det mest intressanta i det hela är att när jag skickade in manuset var det på hela 397 sidor, men nu med den raka högermarginalen och avstavningar blev det endast 346. Då är det ändå bara avstavningar här och där och inte femton på varje sida som man lätt kan tro.

Jag ville gärna komma under 350 och det är jag nu med god marginal, för i detta sidantal ingår även de första sidorna där bara romanens titel, utgivningsår och liknande saker finns. Det känns verkligen bra och nu väntar jag bara på att få ett fysiskt provtryck i handen.

Dessvärre måste det ju ta vägen via posten, för det funkar inte via nätet och då tar det snudd på plågsamt lång tid eftersom det i alla fall måste gå en hel natt från det att det skickas till att det kan komma hem till vår brevlåda. Tänk att min lilla bok ska vara ute på vift så länge alldeles utan mig. Läskigt!

Eftersom barnen har höstlov denna vecka kommer tiden i alla fall att gå rätt fort, för vi passar på att göra trevliga saker tillsammans. Äntligen hade vi idag tillräckligt mycket tid för att göra åtta inbakade flätor på söta dottern. Hon älskar att ha sådana och jag har inte haft tid att stå i 90 minuter och fläta när jag varit i slutredigeringen av min roman.

Nu, när jag väntar på provtrycket från tryckeriet och inte kan sitta och peta i texten ännu en gång, tyckte jag att jag kunde kosta på mig lite social samvaro med henne, så nu är håret färdigflätat och vi har sett ett avsnitt av Gustafsson 3 tr och det senaste avsnittet av Ensam mamma söker på TV Play.

Blusen som dottern har på sig köpte vi igår och vi blev faktiskt båda så förtjusta i den att vi köpte varsin. Jag har redan två som jag köpte förra säsongen och eftersom jag trivs så bra i dem köpte jag nu två nya.

Nu har jag en korall/laxfärgad, en potatisbrun, en ceriselila och en mörkt blå, som inte alls är marinblå utan något annat.

Om en liten stund åker vi in till Göteborg för att se Tintin med barnen och det lustiga är att de vill se den igen, trots att de såg den i söndags med min pappa. De tyckte att den var så fruktansvärt bra att de gärna vill se den en gång till och de vill dessutom att även käre maken och jag ska se den. Söta barn!

Underbara kläder från Desigual

Högersidan på den svarta klänningen - underbar text!

Åh, vad mycket fint det finns på Desigual! Jag vill ha allt! Kanske inte riktigt allt, för det finns några superslimmade tröjor, som jag inte riktigt skulle klä i och därmed inte heller vilja ha, men i övrigt tindrar jag som ett litet tomtebloss när jag vandrar runt i butiken.

Hela den ljuvliga klänningen!

När jag fyllde år i tisdags fick jag ett presentkort på Desigual av min mycket snälle och generöse make. Igår skulle vi hälsa på vänner inte allt för långt från butiken i Nordstan i Göteborg, så barnen och jag tog vägen förbi.

Den grå klänningen som jag bär idag - så fin och skön!

Jag gick varv på varv på varv och drog i så gott som vartenda plagg. Jag älskar deras fantastiska kappor, men eftersom jag redan har en som jag fick så sent som i februari, så kändes det lite onödigt att köpa en till. Visserligen var de nya så toksnygga att jag ville köpa fyra-fem stycken, men om jag gör det kommer jag förmodligen inte att vilja använda den förra och den tycker jag fortfarande är superfin och vill inte alls sluta ha den.

Snygg detalj högst upp på baksidan av den grå klänningen.

Dessutom behöver jag faktiskt lite mer vanliga dagkläder, för det var länge sedan jag köpte nytt. Efter att ha gått runt och kikat på exakt allt föll valet till slut på två klänningar och en kjol. Jättefina saker allihop och jag var så nöjd när jag gick med dem till kassan.

Den första kjolen jag bestämde mig för - älskar de milda tonerna.

Snygg baksida på kjolen.

När jag skulle räcka fram presentkortet såg jag i ögonvrån en kjol till. Ett snabbt överslag gav vid handen att jag kunde köpa även den, så jag slog till.

Det gick inte att motstå denna coola kjol.

"dream..." Japp, det gör jag - så MIN!

Så nu är jag lycklig ägare till fyra nya underbara plagg från Desigual och jag är så nöjd, så nöjd.

Blir man så här vig i Desiguals kläder...?

Idag ska jag ha den grå klänningen på mig. Den är så fin med sina knappar och sitt vackra, glansiga  tyg på kjoldelen. Jag är barnsligt förtjust i glansiga och flotta tyger...

Intensiv och trevlig shoppingdag

Vink vink! När vi åkte hem regnade det så mycket att vi inte kunde ta
en bild med fulla kundvagnar, så ni får föreställa er dem fulla...

Strax före klockan åtta i morse lämnade vi lagom nyvakna hemmet och begav oss mot den lilla orten med det stora varuhuset.

Somna med arg fågel...?

Det vi framför allt behövde köpa var nya strumpor till sonen, men vi måste ha hittat flera saker än så för slutnotan landade på några tusenlappar, trots att vi verkligen undvek de allra lättaste fällorna att trilla i.

De mest förrädiska fällorna är alla småsaker för en hundring, för där är det lätt att bli fartblind. Om man plockar på sig bara några stycken småsaker är man vips uppe i en tusenlapp. Idag tänkte jag till varje gång jag stoppade ner något i kundvagnen, men en hel del småsaker upptäckte jag att vi behövde faktiskt. '

Det var visst inte bara strumpor vi var tvungna att köpa.

Tejp och bläckpennor är saker jag jämt får leta efter så idag köpte jag fem tejprullar och tio bläckpennor. Mycket bra köp, omöjligt att ångra och bara 40 spänn ihop.

Dessutom brukar vi leka julklappsleken på julafton och då ska alla som deltar i leken köpa en present för 20 kronor och sedan spelar man tärning om presenterna. Det brukar vara otroligt spännande och på Gekås får man mycket för pengarna så idag har jag köpt alla familjens fyra julleksklappar i en flygande fläng.

Där kanske det borde stannat, men det gjorde det såklart inte alls. Det var bara början.

Strax hittade jag  nya idrottskläder till sonen, för det har jag letat efter förut, men inte hittat några han ville ha och nu hittade vi en neongrön tröja med matchande shorts och det kunde vi inte motstå. En pyjamas med Captain Jack Sparrow hittade vi till honom också.

Och dottern ville absolut ha både lakan och duschhandduk med Angry birds på och gitarrplektrum och jag hittade fem-sex julklappar (som jag ska försöka att inte slarva bort/gömma alltför väl innan julen kommer) och några rullar flott julklappspapper och några fina ljuslyktor och färgglada tuschpennor och gosiga benvärmare och ja, ni fattar nog. Lite av varje kort sagt.

Alla sist köpte vi vinterkängor till sonen på Sko-Boo och par Uggskopior till dottern.

Nöjda, men lite fattigare, lämnade vi Ullared bakom oss och nu går tvättmaskinen i källaren, för förhoppningsvis kan Angry-birdshandduken användas på idrotten redan i morgon och i morgon kväll ska det bäddas rent och då ska dottern sova med en arg fågel på magen...

PS! Sonen såg Boris, men annars var det ont om både Morgan och Ola-Conny...

Jättefin och färggrann duschhandduk

Dagens outfit

Jag gör inte direkt anspråk på att vara en trendig modebloggare, men idag tänker jag bjuda på en bild av dagens outfit.

När jag och söte sonen var i det stora köpcentret igår medan fina dottern var på sin musikalkurs tog jag en sväng på Zara, för första gången på länge. Alla kläder där är alltid pyttesmå och stilen på deras kläder är inte heller riktigt min.

Ibland hittar jag dock något kul och igår gjorde jag det. Jag köpte två superbreda tröjor med glitter i och lite flärd i vardagen är aldrig fel. Den ena är svårdefinierad rent färgmässigt, men kanske lite potatisfärgad...?

Den andra är svart. Dagens gåta är vilken av dem jag bär på bilden.

Närå. Jag skojar bara. Riktigt så lätta gåtor är inte kul.

Filmmys och shopping i busvädret

Jag är glad och tacksam över att jag passade på att njuta lite på altanen igår och dessutom fotografera högsommarvädret. Hur det kan svänga så här våldsamt över en enda natt är för mig fullständigt obegripligt, för idag har det varit jämngrått och ösregnat.

Självklart passar käre maken på att anordna ytterligare en omgång av den populära vindsurfingtävlingen King of the Fjord och han begav sig ut redan vid elvatiden i förmiddags. När klockan närmade sig sex på kvällen och jag just skulle ta ut maten ur ugnen ringde han och sa att han skulle köra några timmar till.

Några timmar till. Jo tack. Lite stollig är han allt, käre maken.

Jag har i alla fall sparat potatisgratäng och en fin kycklingfilé till honom, så när han än dyker upp kan han mikra lite mat.

Om han är riktigt snäll kan han få en lyxmacka med hemgjord räkröra också. Den var riktigt god!

Barnen och jag tog en liten snabbtur till köpcentret, för att köpa ett par t-shirtar till söte sonen som fyller år på tisdag och där hade det kommit nya trutvallor, som vi brukar kalla det, av dotterns favoritsort. Det här gången är det dock väldigt märkliga smaker, för att valla läpparna med mango eller jordgubb-banan går väl an, men sockervadd eller kakor och grädde? Cookies 'n cream låter ännu tokigare på svenska, så därför skrev jag det.

Nu ska vi som är hemma ägna oss åt filmmys, för det passar perfekt en regnig dag. Vi har länge velat se I rymden finns inga känslor och nu är det äntligen dags.

PS några timmar senare:

Filmen var fantastiskt bra! Snygg, rolig, varm och alldeles, alldeles underbar!

Ännu ett par dagar förlöt på Kreta

Efter några kvällar på stan bestämde vi oss för att skippa bussturen och shoppingen och istället tillbringa en afton i Nea Chora, där vi bodde. Det finns en lång gata full av restauranger med havsutsikt och vi hade tur att pricka in ett alldeles utmärkt ställe.

Maten var mycket god och servitören Antonio väldigt trevlig, så vi beslutade på stående fot att äta där igen den sista kvällen på ön, för då skulle vi inte hinna in till stan innan transferbussen skulle svepa förbi hotellet och plocka upp oss. (När vi återkom efter några dagar blev han jätteglad och bjöd på tre flaskor vatten och ett glas vin till mor, som inte skulle köra bil från den svenska flygplatsen sedan. Det uppskattades mycket av oss alla!)

Lilla morsan var ovanligt nöjd med den obligatoriska Chicken Souvlakin och så här fin var den. Två spett och en underbar dressing på salladen, som även jag fick till min svärdfisk. Vinet var också väldigt, väldigt svalt och gott. Jag tror att stället hette Cappucio, utan n, för den som vill åka dit och provsmaka.

Just som vi ätit upp gick solen ned, så jag bad barnen springa med mig ner till stranden för att ta några fina bilder i den sjunkande solen och de käcka barnen ställde genast upp. De poserade glatt på avstånd och när jag ville ta några närmare bilder gav de varandra kaninöron och gjorde grimaser. Sötnosar!

De första dagarna var havet stilla och lugnt och vågorna minimala, men allteftersom ökade både vinden och vågorna och barnen kunde hoppa och skvätta som de älskar. Jag kämpade med att få bra bilder, för det går så snabbt innan vågen är över och barnen försvunnit i vattnet.

Jag och söte sonen simmade ut till en liten klippa som finns en bit ut på havet och där ställde han sig, så det ser ut som om han står på vattnet. Jag ville inte simma alltför långt ifrån honom, för klippan var hal och jag ville vara nära för att kunna rädda honom om han skulle trilla i vattnet och slå sig, men det syns ändå att det ser lite kul ut.

Kvällen därpå var vi tillbaka i Chanias hamn igen och båda barnen köpte en tublikande tygsak som kan användas både som halsduk och huvudbonad. Här nedan ser ni några av alla de varianter som sonen testade under kvällen.

Vi åt på ett helt fantastiskt ställe där maten var extremt riklig, faktiskt så riklig att arme servitören kom ut och frågade om jag inte gillade pastarätten för att jag lämnat så mycket kvar trots att jag tuggat och tuggat i säkert en halvtimme och var proppmätt, mycket god och dessutom billig.

Vi fick en hel liter av husets vin i en karaff, läsk till barnen och middag till oss alla fem för 520 kronor! Veckan absolut mest prisvärda måltid! På skylten står det vad restaurangen heter och dit måste ni gå, om ni åker till Chania!

Härliga bilder från Kreta

Äntligen kommer första inlägget om vår fina och mysiga resa till Kreta. På mina föräldrars 47-åriga bröllopsdag lyfte flyget mot den grekiska ön och nog var det kul att jag som inte ens fanns då fick följa med på bröllopsresa en massa år senare och dessutom tillsammans med mina egna barn, som absolut inte var påtänkta när deras morföräldrar vigdes 1964.

Flygresan var extra trevlig eftersom vi förbokat sittplatser på raderna efter varandra. På det viset kunde vi hojta lite mellan stolraderna och även bjuda varandra på ett glas vin, vilket kändes väldigt lyxigt en torsdagsafton.

Vi hade bett om att få hotellrum i närheten av varandra också och även det fick vi, så vi var mycket nöjda och glada över detta. Förra gången vi var på Hotel Christina i Nea Chora tillsammans fick rummen mitt emot varandra och det bad hotellpersonalen om ursäkt för, för de hade hellre erbjudit oss rummen bredvid varandra, för då hade vi kunnat prata över balkongerna.

Vi såg dock fördelarna med att ha en balkong på varsin sida av huset för det betydde att det alltid var skugga någonstans och det går inte att sitta på balkongen om det är full sol och vindstilla.

Förra gången åt vi frukost på föräldrarnas balkong och tog ett glas vin på kvällskvisten på min, men i år fick vi äta frukost inne på rummet och så kunde vi sitta ute på eftermiddagen och kvällen istället.

Hotellet består av två byggnader, den längst till vänster och den längst till höger och vi bodde i huset till vänster med alla flaggor, men vår balkong syns inte från havet just där vi badar, även om vi hade fin havsutsikt. Det är min lilla mor som flyter runt och svalkar sig på bilden.

Mina fina grekiskt blåmålade tår fångades också på bild. Och förstås fina dottern och min lilla far. Badmadrasserna fick barnen redan för två år sen av mina föräldrar och de håller fortfarande, så vi packade med dem tillbaka till stranden där de köptes.

Det blev en del shopping i Chania framåt kvällen och bland annat köpte vi tre flickor varsin ring som vi genast kallade för kompisringar. Så nu är vi tre generationers kompisar och det känns fint.

Första kvällen på Kreta gick vi till Petrides, som är en väldigt trevlig restaurang nere i Chanias hamn och det var faktiskt riktigt roligt att Pojkarna som vi kallar dem som jobbar där, direkt kände igen båda mina föräldrar! De sträckte genast fram händerna och hälsade välkomna åter och det var förstås jättekul, eftersom vi genast kände igen dem.

Trogna och återkommande gäster bjuds på en knallblå drink före maten och den var lika svalkande och läskande som vanligt och efter den svettiga dagen godare än någonsin.

Pizzaälskande sonen beställde en skinkpizza och den fullständigt flödade av smetig och god ost, så han var mycket belåten med sitt menyval.

Min mamma väljer varenda kväll Chicken Souvlaki, så med tiden har hon blivit något av en expert på just denna rätt och känner alla små nyansskillnader som finns. Hon har dessutom lyckats locka in söta dotterdottern på samma bana, så nu sitter de där med varsitt kycklingspett och njuter.

Pappa är lite mer flexibel och äter gärna lamm när han är i Grekland. Själv blev det svärdfisk på min egen tallrik denna första afton.

När solen gått ner vandrade vi sakta hemåt och njöt av att det äntligen blivit lite svalare i luften. Efter ett glas vin på altanen var det dags att somna och det var ljuvligt att genom den öppna balkongdörren höra havets vågor slå mot stranden och känna den ljumma vinden smeka våra trötta kroppar...

Pinsam springnota på Ica

Idag har jag handlat lite nödmat, packat ner sommarklänningar och badkläder inför morgondagens resa och dessutom fått ihop en krönika.

Barnen hade önskat sig fika på Espresso House på sommarlovet och för att vara säkra på att inte glömma bort det, slog vi till redan idag och det var lika gott som vanligt. Morotsmuffinsen jag valde var superfärsk och ljuvligt god.

När vi sedan vandrade vidare till Ica kunde jag inte få ut en scanner, för det stod på displayen att mitt kort inte var giltigt. Jag provade flera gånger, men maskinen envisades, så jag fick lomma iväg till kundtjänst. Där konstaterade de att jag inte kvitterat beloppet förra gången, så jag hade alltså råkat ta en springnota.

Otroligt pinsamt, eftersom jag handlar där varje vecka och ibland två gånger samma vecka. Ska man smita ska man inte göra det just där man är trogen stammis och självscanningskund, för det blir så uppenbart vem som är boven.

Den snälla tjejen i kassan hjälpte mig, så jag fick betala i efterhand och sedan låste hon upp mitt kort och så var jag en pålitlig kund igen. Vid laget darrade mina generade ben betänkligt...

Jag passade på att handla räkost och tunnbröd att stoppa ner i det bagage som ska checkas in, för vi kommer till hotellet strax efter midnatt i morgon kväll och då lär inte någon restaurang ta emot oss som gäster. Kanske kan vi till och med ta oss ett glas vin ur den i förväg beställda flygplans-bag-in-boxen fast det är mitt i natten?

Halva eftermiddagen gick åt till att stryka en massa nytvättade kläder och packa, packa, packa. Jag inte låta bli att undra om de där timmarna vid strykbrädan verkligen var välspenderad tid, för nu ligger allt i små tajta rullar och lär ha både en och annan skrynkla när jag plockar upp dem på Kreta imorgon.

Mitt i allt lyckades jag skriva en krönika också. På boktema, faktiskt. Ibland är det både skönt och busigt att inte välja det mest uppenbara ämnet. Att skriva om midsommar känns lite väl förutsägbart när krönikan publiceras samma vecka.

Bilderna på dagens blogg tog jag 2009 när vi var på Kreta senast och det syns nog hur underbart vi hade det.