Ny bloggdesign med lejon

Jag gäspar bara lite. Men med den är bilden som header kan folk bli
rädda, så jag kopplar på stora charmen istället. Se ovan, helt enkelt.

Jag är väldigt fascinerad av de flesta djur. När vi såg en livs levande huggorm ringla någon decimeter från vår fötter förra veckan dansade vi av glädje. Samma sak när jag såg en äkta varg ute i det fria en tidigt morgon. Eller när hornugglan kom på besök på vår altan.

Jag är en riktig stadsbrud, som gillar asfalt och som inte alls känner sig hemma i skog och mark där det kryllar av smådjur och terrängen är besvärlig att forcera. Jag lär mig hellre i klänningar än khakibyxor och jag har alltid läppstift.

Men när det kommer till djur är det något magiskt. Det finns en nerv hos djur som jag gillar. När jag var liten hade jag svårt för cirkusdjur och djurparker, för djur ska vara fria. Jag vill att alla, både människor och djur, ska få röra sig fritt och i sitt rätta element. Med åren har jag kommit att tycka att åtminstone djurparker ofta gör ett viktigt jobb när det gäller att bevara utrotningshotade arter.

Jag ler. Och är otroligt fin.

I väntan på att vi människor ska bli snällare fyller djurparker en viktig funktion och när jag hör djurvårdarna (vackert ord!) prata om djuren de pysslar om är det ofta med sådan värme att jag blir alldeles rörd.

Några av er har reagerat mot den vackra huggormen jag har haft som header under en vecka och jag vill ju att ni ska känna er välkomna till mig så nu har jag bytt ut den läckra lilla ormen mot ett helt ljuvligt lejon.

Nog syns det på bilden vilken kontakt vi får? Blicken är glasklar och redan när jag stod där med kameran placerade jag lejonets ansikte så att det skulle bli en fin header av bilden.

Vi såg denna lejonunge för första gången för två år sedan och jag kunde inte sluta titta på den. Då var den mycket mindre, men hade så kloka ögon redan då.

När vi nu såg den igen stod jag länge och väl och pratade med den. Så vacker. Ibland gäspade den och då såg den lite läskigare ut, men sedan log den.

Som om den visste att jag blev lite rädd och ville visa sin finaste och mjukaste sida.

PS. Jag tror minsann att det kommer fler fina bilder från Öland, men idag hinner jag nog inte. Jag ska fira min fina mamma som fyller år. Hon ska få bubbel och massor av mat. Det ska pappa förstås också få - fast han inte fyller år.