100 år utan och med Strindberg

Idag är det exakt 100 år sedan författaren och dramatikern August Strindberg lämnade jordelivet 63 år gammal. När jag studerade litteraturvetenskap under ett år läste vi en mycket lång och imponerande rad med framstående författare från olika tider, länder och genrer. Eftersom det var mycket som skulle betas av fick vi oftast nöja oss med att läsa ett verk per författare, trots deras uppenbara stjärnstatus.

När det gällde Strindberg gjordes det dock plats för honom eftersom han ansågs så viktig. När jag såg litteraturlistan muttrade jag lite och tänkte att fyra böcker av samme gamle gubbe var väl ändå att ta i. Jag var inte direkt intresserad måste jag erkänna. Jag tillhörde ju den unga generationen. Den som gick igång på Carina Rydberg och Klas Östergren. Inte kunde Strindberg vara något för mig, tänkte jag.

Men jag är glad över att jag hade fel. Jag blev faktiskt väldigt förtjust i hans sätt att skriva och tyckte att vartenda ord motiverade hans plats på både vår litteraturlista och i vår kulturhistoria. Han var ju dessutom enastående produktiv.

En verklig favorit för mig blev En dåres försvarstal och den har jag försökt att få tag på i många år utan framgång. Inför 100-årsjubileet har den nu åter tryckts i pocket och jag köpte genast ett exemplar för ett par månader sedan. Hans äktenskap med Siri von Essen var inte direkt lugnt och harmoniskt och det är det vi får läsa om i boken. När allt är riktigt jobbigt pustar han högt och säger:

"Att det här för ett par nätta kängors skull!"

Jag kan ha fel och citerar kanske inte helt ordagrant, för det är nästan 20 år sedan jag läste den, men andemeningen var i alla fall sådan och jag tyckte att det var så sött. Det ska bli kul att läsa den igen framöver.

Även om det är 100 år sedan August Strindberg gick bort, så kan man knappast säga att vi levt utan honom i 100 år. Han lämnade så mycket efter sig att det varit 100 både utan och med Strindberg, tycker jag.

Själv skriver jag som bäst på min och egenutgivarkollegan Kristina Svenssons bok Förverkliga din bokdröm, för vi tror att det finns massor av folk i vårt land som drömmer att bli den nya August, Stieg, Selma eller Astrid. Vår bok bjuder på en mängd matnyttigheter som man kan smaska i sig i väntan på att drömmen blir sann.

Det är riktigt roligt att skriva en bok tillsammans med någon och vi mejlar varandra flera gånger om dagen, för att bolla idéer, ge feeedback, fråga något eller komma med synpunkter. Idag har vi också skajpat i en timme eller två och det är också ett bra sätt när man inte kan ses IRL så värst lätt.

Vi har från början sagt att vi ska dra nytta av varandras olika kompetenser och det gör vi verkligen. Jag som är journalist i botten och van vid att intervjua sköter intervjuerna med andra egenutgivare och dagligen imponeras jag av alla fantastiska och kloka svar jag får. Det är underbart att så många delar med sig så generöst och det är en ren glädje att få skriva ihop artiklar utifrån alla begåvade svar.

Tid tar det, hur roligt det än är, och jag skriver så tangenterna glöder varje dag. Kristina, som gillar struktur och ordning, basar över kapitelindelningen och flyttar runt våra texter så de landar riktigt mjukt och fint till slut. Tillsammans skriver vi också en del inledande texter till de olika kapitlen och också om våra egna erfarenheter av olika saker som distribution, omslag och baksidestext.

När vi jobbar har vi högt i tak och vi vågar komma med olika idéer och vi vet också genom erfarenhet att allt blir bäst om man bollar, tvättar och fixar lite extra. Det är väldigt stimulerande och kul att ha en trevlig kollega att vara bokgravid tillsammans med.

Själva förlossningen beräknas framåt hösten, men för hoppningsvis har vi redan om några veckor en ultraljudsbildsliknande bebis som vi kan skicka ut till några testläsare. Det kommer att bli så spännande att få de första reaktionerna, för vi tycker själva att boken har en grym potential och har alla möjligheter att bli fantastisk.

Men så är vi ju också subjektiva föräldrar.