Tjohoooo - vår bok tar form

Idag ringde det på dörren ungefär när jag borde serverat mina barn lunch, men som vanligt var vi mer än lovligt sena med den detaljen. När jag kom på vem det kunde vara skuttade jag ut i hallen och fullkomligt slet upp dörren. Och där stod han i mörkblå kläder. Postens mycket välkomna bud.

Med sig hade han en platt kartong som jag fick kvittera ut och det gjorde jag mer än gärna.

Med darrande händer öppnade jag försiktigt det tunna paketet. Och där låg det.

Det vackra provtrycket på vårt omslag.

Jag tog sakta ut det ur kartongen och åh, vad jag tyckte det var vackert. Och vilket perfekt kvalité på det tjocka pappret. Helt strålande, var min första känsla.

Jag var tvungen att slå på datorn för att kolla om färgerna överensstämde med det vi mejlat tryckeriet och de stämde på ett utmärkt sätt. Det var samma ton på färgen som jag hade hoppas på, men ändå något mildare och mindre skrikigt. Det ser precis så sobert och snyggt ut som jag hoppades.

Eftersom min kollega och medförfattare Kristina Svensson befinner sig i Frankrike fick jag mejla henne bilder som jag tog på omslaget, men jag vågade inte göra någonting alls utan att ha hennes godkännande. JAG ville inte förstöra något.

Mitt första mejl till henne innehöll bilder då omslaget låg helt platt på altangolvet så här:

Då frågade jag henne om hon trodde att jag skulle våga vika det också och det tyckte hon. Hon är nog modigare än jag. Smidigt nog fanns märken exakt var vikningen skulle vara, så det var egentligen mycket enkelt.

När jag vikt efter konstens alla regler fotograferade jag omslaget igen och då såg det genast ut som en bok, minsann. Jag provade också att ställa in det i hyllan och det kändes helt perfekt. Placeringen blev självklart mellan min och Kristinas debutböcker.

Fortfarande hade jag inte vågat klippa bort de vita kanterna på omslaget, så i nästa mejl frågade jag Kristina om hon tyckte att jag skulle ge mig på det och självklart tyckte hon det, så jag klippte för glatta livet och då blev boken ännu mer riktig. Finurlig som jag är stoppade jag in en annan bok, som var ungefär lagom, inuti vårt omslag och så tog jag en serie bilder till.

Givetvis mejlade jag dem till Kristina, men hon tyckte att grönskan runt omkring blev lite för mycket. Det höll jag genast med om. Hon föreslog istället att jag skulle ta en tur till havet någon dag och ta med mig boken dit. Någon dag? Jag åkte direkt!

Det visade sig att det är SM i trissjolle i Gottskärs hamn ett par kilometer från där vi bor, så det fullständigt vimlade av folk. Jag lät mig dock inte nedslås alls utan tog en massa bilder på boken både här och där. Det såg säkert oerhört märkligt ut när jag klättrade omkring högt och lågt, men hey, har man just fått sitt omslag är man så mallig att man struntar helt i om något ser konstigt ut.

Resultatet blev väldigt fint, tycker jag. Det passade boken bra att vara i havsmiljö.

Vad tycker ni? Ser Förverkliga din bokdröm ut som en bok du skulle vilja köpa? Lockar den?