Påskpresent på jobbet

Jag har faktiskt jobbat i några år. Både här och där. I olika städer och i olika yrken. Jag har liksom upplevt en del på skärtorsdagar genom åren och min erfarenhet säger mig att just skärtorsdagar är ruskigt lika andra torsdagar. Jag har aldrig haft ett jobb där man på just skärtorsdagen går hem vid lunch. Jag har heller aldrig tänkt att det borde vara så för alla.

När jag kom till jobbet i morse var det alltså skuttande (såklart - jag har ju ett jobb att skutta till!), men ändå på ett vardagligt sätt jag låste upp dörren till mitt och två kollegors arbetsrum. När jag hängt av mig jackan såg jag något.

Men va??? Vad låg på mitt skrivbord? Ett påskägg? Och ett fyrkantigt paket misstänkt lik en bok! Vem hade lagt det där? Påskharen? Finns hen???

Jag stirrade en stund och sträckte mig sakta fram för att kika i påskägget. När jag delade på det för att se innehållet konstaterade jag direkt att det var en fin blandning i ägget. Jag tycker i och för sig att påskgodis i form av ägg i allehanda skepnader är trevliga, men jag vet att många tycker att det bara är socker och utfyllnad. Det här ägget var fyllt med "riktigt godis". Sånt som alla gillar. Och jag med, förstås, för på godisfronten är jag smidig och gillar faktiskt allt (till skillnad från matfronten där jag nobbar typ 90 %...).

När jag satt ihop påskäggsdelarna igen blev jag väldigt nyfiken på paketet. Absolut en bok, men vilken? Och fick alla på jobbet samma (jobbrelaterade???) bok?

Jag blev jätteglad när jag öppnade det fina paketet och såg att jag fått Morgon i Jenin. Jag förstod direkt att det var rektorn som valt boken explicit till mig, för det är förvisso en mycket bra bok, men ingen skolbok av den typen att alla pedagoger på skolan borde läsa den, utom möjligen för att bredda världsbilden... Enda nackdelen är att vi redan haft den som bokcirkelbok, men jag uppskattar verkligen valet och blev supersuperglad. Så underbart att ha en chef som redan efter några få månader förstår vad jag gillar!

Och nu, kära bloggvänner, börjar påsklovet! Bring on the värme, för annars kommer vi att ha termobyxor ända fram till kräftskivan och det vill vi (eller i alla fall jag) verkligen inte.