måndag 9 april 2012
Kärlekens stig
Det är ändå något speciellt med slussarna. Jag växte upp i Lilla Edet, där Sveriges äldsta sluss finns och jag kan inte räkna alla gånger vi varit på promenad för att se båtar slussas. Allra roligast var när Aspen kom, för då var det max en decimeter kvar på varje sida innan båtens sidor hade skrapats randiga av slusskanterna. Båten fyllde sannerligen ut slussen medan vi barn häpnande och tindrade med ögonen.
När vi hälsade på mina svärföräldrar i min forna hemstad Trollhättan igår tog vi självklart en tur till slussarna igen, ett par mil norr om min barndomsort. Där finns två slussleder; en från 1800 och en från 1844. Alltid lika vackert och roligt att se dem, men denna gång kom ingen båt när vi var där. I brist på båtar fick vi nöja oss med lite snöplättar ...
Istället passade vi på att ta en riktigt långpromenad på nästan två timmar längs Kärlekens stig. Det var lika vackert som det låter, men lite snålblåst fick vi uppleva trots det strålande solskenet.
Som ni säkert ser är vattnet fascinerande grönt och det beror förstås på att det är grön el som produceras där, som min vitsiga svärmor så klokt uttryckte det hela.
Nu är vi hemma igen och ser fram emot ett fint påsklov tillsammans, barnen och jag. En av dagarna ska vi hälsa på käre maken/pappan på jobbet och äta lunch ihop.
Precis lagom äventyrligt för min del.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
13 kommentarer:
Ann Rosman har med Kärlekens stig i en av sina böcker har jag för mig? Läskigt värre var det där, men i verkligheten bara mysigt kan jag tänka mig.
Vi tar oss en tur på ön nu och då med en picknickkorg - fast då ska det vara varmare ute ;)
Idag är du borta igen:(
Fina bilder!
Grön el... rolig svärmor du har :)
Tack för dina fantastiska ord Joanna. Hoppas du förstår vad de betyder ♥
Tack för att du finns!
Kärlekensstig... så fint namn :)
Där skulle jag också vilja vara, och se båtarna slussas. Har aldrig varit med om det :)
Ha en fin vecka tillsammans!
Kram
Det ser verkligen jättehärligt ut! Jag förstår att det måste vara mysigt att gå omkring där. Underbar vitsippsbild, förresten - prata om att få vårkänslor!
Underbar humor :)
Fint med vatten och slussar. För att inte tala om Kärlekens stig, längs den skulle jag vilja gå.
Kram.
Vad härligt det ser ut och vad roligt att kunna återuppleva det du såg och gjorde när du var liten!:)
Där har man slussat en del när familjen åkte på båtsemestrar förr om åren. Min uppgift var att ta hand om yngste brodern så att han inte drattade i vilket inte alltid var den lättaste uppgiften när han for fram som ett yrväder.
Vilken underbart fin matta av vitsippor du har till header. :)
Ha ett riktigt bra påsklov!
/Kram
Mysigt!
Och appropå dina röror... i WISH att jag kunde äta dem. Jag brukar själv göra liknande, men nu har jag extremt svårt för fisk och sånt, och fett kan jag inte äta = halsbränna. Det här med att jag "äter lite mer" har främst sträckt sig till potatis, pasta, grönsaker till pålägg och ägg...Oh godis och lite popcorn! Snyft!
Det ser helt magiskt ut.
Grönt är motsatsen till gråa Stockholm just nu!
kram
En kram på kärlekens stig!!
Vilken härlig utflykt!
Skicka en kommentar