Helg i njutningens tecken

Åh, så härligt vi har haft det under helgen, min väninna och jag. Det har varit en fullständig dröm på alla sätt och vi har njutit med alla våra sinnen. Asia Spa i Varberg har märkligt nog överträffat våra förväntningar ännu en gång.

Min kära väninna är inte lika rädd för vatten som jag är, så hon har
inget emot att det skvätter när axlarna får vattenmassage.

När jag ringde för att boka rum mitt i kallaste vintern var alla rum av den typen vi brukar boka upptagna. Jag som aldrig bokat en aprilhelg förut undrade om det alltid var sådan rusning i april, men fick veta att det berodde på att det var ett större sällskap som bokat in sig just den helgen som vi hade tänkt oss.


Jo tack. Vi såg dem. De inbokade gästerna visade sig vara cyklister. Jag har aldrig sett så många cyklister i tajta byxor och hjälm på en gång och jag har absolut aldrig sett så många bära med sig sina cyklar in på ett hotell. Det såg för festligt ut.

En bråkdel av de cyklister vi såg.

Deras stora bokning innebar att vi fick boka ett dyrare rum än vi gjort tidigare, men det viktigaste för oss var att få plats just det datumet vi valt, för det är inte lätt att få till en helg som passar oss båda. Det visade sig att rummet var en riktig fullträff. Hade vi vetat hur stort och flott det var hade vi bokat ett sådant rum för länge sedan. Nu hade vi soffa! Och balkong mot torget! Och massor av rymd att röra oss på!

Glada färger, varmt vatten och en doft av mango.

När vi avnjutit den bubblande vitalitypoolen, de varma källorna och den färggranna duschen med mangodoft var vi redo för en trerätters middag. Mmmmm. Lax bakad i endast 37 grader till förrätt (slurp!), torskrygg med sauterad spetskål till varmrätt (mums!) och en hjortroncheesecake till dessert (ååååh!) gladde oss mycket. Vinet till var husets vita och det tyckte vi var så gott att vi genast måste köpa hem det.

Mycket gott vitt vin.

Mätta och glada skuttade vi uppför trapporna och klev in på vårt stora härliga och ... iskalla hotellrum. Visserligen kan vi bli lite huttriga av att ha tillbringat ett par timmar i spa-avdelningen, men det var faktiskt fasligt kallt. Vi letade efter en termostat att skruva på, men hittade ingen. Efter en stunds funderade bestämde vi oss för att gå ner till receptionen och beklaga oss/be om hjälp.

Olika livsåskådningar möts här ...

Den trevliga flickan i receptionen frågade direkt om vi satt på elementet.

- Ööööh, stammade vi. Elementet?

Vi hade inte ens tänkt så långt att det kunde finnas ett element. Pinsamt. Receptionisten sa att vi gärna fick ringa igen om det inte löste sig och lite generade gick vi tillbaka till hotellrummet, där jag genast vred upp elementet till max. Det tog bara någon sekund så kände jag värmen komma.

I samma stund knackade det på dörren.

Där stod ängeln från receptionen med två värmefläktar och undrade om vi hade försökt ringa henne. Det hade vi verkligen inte av den enkla enledningen att vi inte hade hunnit, ens om vi hade velat. Som en blixt kom hon och ett par sekunder senare var den ena fläkten i väggen och sprutade ut härlig värme till oss.

På bara några minuter hade temperaturen stigit till betydligt behagligare nivåer och vi somnade sött.

Lördagen inleddes med en gigantisk frukost och sedan direkt en tur till själva spavärlden igen. Rutinerade gick vi från den ena ljuvligheten till den andra.

Den goda lunchen bestod av lax med bulgursallad och servitrisen kollade precis som servitören kvällen innan om det var var så att vi inte ville ha kött, som vi påpekat redan vid bokningen och vi bekräftade att så var det. Jag tycker det är så fint att de alltid stämmer av läget, för det kan ju vara så att man som gäst ångrar sig när man ser vad de andra matgästerna äter. Min mage skulle nog krevera om den fick kött efter alla dessa år, men för andra kan det kanske vara så.

När vi ätit tog vi våra böcker och försökte hitta något trevligt ställe att läsa på en stund. Det går förstås utmärkt att sitta på rummet, men hotellet är fullt av mysiga vrår, så vi ville gärna hitta något annat.

Vi slog oss till slut ned i varsin mjukt stoppad fåtölj med utsikt över uteplatsen där vi satt och läste förra året. I år var det för kallt för att vara ute, men tack vare att vi satt vid de stora fönstren var det rena ljusterapin att sitta där och läsa.

Här låg vi och läste första året vi var här.

En tjej som jobbade på hotellet såg oss sitta där och kunde inte låta bli att kommentera det när hon gick förbi.


- Åh, vad ni ser ut att ha det härligt! Ni vet väl att det finns både kaffe och te alldeles om hörnet där borta? sa hon och pekade en bit bort.

Det visste vi inte, men vi blev väldigt glada över upplysningen. Det är precis den typen av detaljer som gör att man som gäst känner sig så omhuldad. Hon hade lika gärna kunnat nöja sig med att le lite pliktskyldigt mot oss och gått vidare, men så är det inte på detta ställe. Alla är en viktig kugge i den ädla konsten att få oss gäster att känna oss viktiga. Den ena springer och hämtar värmefläktar för att vi är puckade nog att inte vrida upp ett element, den andra undrar om vi fortfarande inte vill ha kött och den tredje tipsar om en fikastation.

Spegelblank varm källa ...

Ytterligare ett Asia Spa-pass väntade på eftermiddagen och den här gången var det fullt av gäster överallt. Fnissiga väninnor, förälskade par och en hel släkt som med specialdesignade tofflor firade att en Lena fyllde 50 år var överallt.

Ingen var stökig eller ens direkt högljudd, men vi som vant oss vid att det enda ljud som hörs är vattenbubblorna i poolen och då och då våra egna snarkningar när vi kopplar av i bastun smet ganska snart tillbaka till vårt mysiga rum och gjorde oss i ordning inför kvällens fyrarättersmiddag.

Jag ska inte i detalj dra allt som vi åt, för jag inser att det säkert blir tjatigt, men det var galet gott ännu en gång och allra bäst var kräftsoppan som kom efter förrätten med pilgrimsmusslan och före huvudrätten med rödingen. Hoppsan, det bara slank ur mig. Att vi åt en brownie med en vit kaffeglass till dessert säger jag inte i alla fall. Det blir så dregligt på tangentbordet då.

Snart börjar champagnebädden bubbla!

Söndagens morgonpass på spaavdelningen blev precis så lugnt och skönt som vi hade hoppats, för vi passar alltid på att smyga dit precis i samma stund som det öppnar. Då ligger de flesta fortfarande och sover och gör de inte det äter de frukost. Vi börjar med spat och först därefter vankas det frukost.


Nu är jag så ren efter all tvagning som man gör innan man kliver ner i poolerna att det inte finns en enda död hudcell på hela min kropp.

Här kan man gunga med utsikt över fästningen.

Den enda negativa som händer på hela vår spahelg är att vi måste checka ut på söndagen och åka hem igen. Tur att vi har så fina familjer som vi längtar efter, annars hade vi nog flyttat dit.


Det hade varit en dröm.

Här bodde vi. Den översta balkongen var vår.