En månad i nya huset

Idag har vi bott i vårt nya hus i exakt en månad och det är samma dag som ljuset börjar återvända så det känns väldigt symboliskt. Nu ska det bara bli ännu bättre hela tiden. För det har ju faktiskt enbart varit bra sedan vi väl landade här. Hur bra ska det bli? Finns det några gränser? Hoppas inte det!

Vi bor bara några meter från havet och så gott som varje morgon ställer jag mig på altanen (ofta i pyjamas och med bara fötter trots decemberkylan - det erkännes) för att fotografera soluppgången. Det är så hänförande vackert att orden inte räcker till. Alla bilderna här har jag tagit från altanen och vi har samma utsikt från sovrummet, så jag antar att jag inte ens behöver säga att rullgardinen är oanvänd.

Jag kan inte förstå att ett hav, där varje droppe är transparent trots att det brukar uppfattas som blått, kan innehålla så otroligt många färger som det gör här. Så gott som varje dag förundras jag över magin i naturen. Även de dagar då det är grått är det vackert.

Bilderna i detta blogginlägg tog jag igår och eftersom det var en söndag var hela familjen samlad. Var tionde minut ropade jag på käre maken och sa att han var tvungen att släppa allt han höll på med (typ montera det sista i köket) för att komma och och se den spektakulära naturen.

Hur kan naturen vara så här vacker helt utan filter? Om någon målat en tavla som såg ut som bilderna här hade jag tyckt att konstnären tagit i onödigt mycket, för riktigt så blaffigt är det faktiskt aldrig på riktigt.

Men jo, det är ju det.

Framåt eftermiddagen var solen på väg ner igen. Då var färgerna mildare, men de var lika vackra då med. Varje dag vid vattnet är en gåva. Nu har vi fått en månad.

Jag hoppas på många fler.

En decemberdag vid havet

Idag är det exakt två veckor sedan flyttlasset gick från underbara Solvändan, där vi bott i hela femton år, till vackra Lönnvägen, där vi förhoppningsvis kommer att bo under resten av våra liv.

Vi har havet alldeles inpå knuten och det är så bedövande vackert att det inte finns ord som täcker den magi som uppstår när naturen är som allra mest storslagen.

Utsnittet under dagen kan variera lite, men vyn är trots allt densamma. Tänk att så mycket händer på samma plats under bara några timmar. Ingen bild är det minsta manipulerad så det är naturen själv som står för alla växlingar och jag har lagt in alla bilder i den ordning jag tagit dem under dagen.

Detta kan vara jordens vackraste plats...

Happy Hallå viiiin!

Eftersom vi är mitt i flyttstöket är det inte så mycket ordning på saker och ting. Men Halloween måste vi i alla fall fira och i år var första året som fina barnen både valde pumpa och sedan fixade till den helt själva.

Det blev ju fantastiskt bra!

Åsså blev jag bjuden på ett glas vin hos finaste syrran och då kändes det förstås fint att det var Hallå viin idag!

Finaste dottern (jooo, hon är finast oavsett lite läskig bild här) har gjort sig väldigt snygg dagen till ära. Tillsammans med en läskig kompis var de rätt grymma...

Kvällen avslutades med att lille Kompis fick sig en vattenslurk direkt ur kranen. Dagen till ära var han orange... En väldigt trevlig Hallå vin-kväll!

Tjuvstart på Halloween

Igår var sista dagen för våra elever inför höstlovet och eftersom Halloween infaller när de är lediga ville de ha en festlig fredag. Mycket trevligt, tyckte jag, som gärna klädde ut mig. Det är trots allt lite kul att göra sig väldigt läskig och ful när man till vardags försöker se snäll och trevlig ut.

Fast lite synd tyckte jag om eleverna som hade mig på lektionen innan festen började. Det är ju lite svårt att vara seriös när man ser ut så här och låter som en kvittrande kanariefågel samtidigt.

Käre maken firades med vindsurfingtårta

Eftersom vi befinner oss mitt i renoverings- och flyttstöket blev det ingen storslagen fest med 100 gäster  för käre maken som fyllde 50 år igår, men självklart fick han bli lite firad ändå och vi som var där hade enormt trevligt. Det blev så mysigt på alla sätt och vi var i nya huset fast det inte finns något alls där. Inte ens riktigt golv. Bara masonitskivor.

Vi körde dit några bord och några stolar och beställde mat via catering, eftersom vi inte ens har en kastrull där. Det var första gången i mitt liv jag beställde cateringmat, men vilken grym grej! Det var inte sista gången! Så himla fint upplagt och allt var otroligt gott. Och galet generöst tilltaget. Både lunchen  och middagen idag var given - rester.

Jag hade i alla fall gjort en liten tårta till käre maken. En glasstårta, för det vet jag att han gillar. På den hade jag lagt en ätbar bild som jag beställt via nätet. Den kom på bara ett par dagar och blev så himla fin, tycker jag. Busenkel att få av från arket den låg på också.

Det känns så otroligt bra att vi haft en liten fest i nya huset, för med det kommer en gemytlig atmosfär som gör att jag tror att jag kommer att trivas fantastiskt bra där också. Precis som jag gjort i huset vi bor i nu.

Idag har vi fortsatt att arbeta. Nu är spröjsen borta på fönstren mot havet. Nog blev det lite luftigare och lite modernare?

Det är alltid många vackra svanar som simmar i fjorden precis nedanför fönstret och idag var de extra fina vid solnedgången då de verkligen lyste i oktobersolen. Vi har också både rådjur och en liten kanin på tomten allt som oftast. Det är verkligen en naturtomt....

Och så underbart det låter när man står ute och solen har gått ner. Det är helt tyst. Man hör bara en enda sak.

Havet.

Min älskade make fyller 50

Jag var på jobbet en vanlig dag. Allt var som det brukade denna förmiddag i februari. Jag var 23 år gammal och arbetade som högstadielärare på en skola som drog sin sista suck. När sommaren kom skulle den läggas ner och det visste jag redan när jag fick jobbet.

När jag promenerade i korridoren på väg mot min sal mötte jag studierektorn som gick bredvid en ung man. I samma stund som jag såg denne unge man tänkte jag ”Wow! Herrejösses! Det här kan aldrig sluta väl! Vilken snygging!”

Vi närmade oss varandra och studierektorn sa att killen vid hans sida skulle vikariera fram till sommarlovet. ”Jaha, hej, välkommen”, sa jag så svalt och neutralt som jag förmådde.

Knäsvag gick jag vidare till min sal. Inte visste jag då att jag träffat mannen jag skulle gifta mig med och få två underbara barn med, men det var något i luften. Det var som om en livsenergi frigjordes och jag kunde inte påverka flödet det minsta. Jag kände instinktivt att vi hörde ihop, även om det tog några månader innan jag erkände det för mig själv och andra.

Kärlek vid första ögonkastet, ja det var det ju helt klart, men jag vägrade kännas vid det. Jag hade mött mitt livs kärlek men jag både visste det och vägrade ta in det för det skulle ställa mitt välordnade liv på sin spets.

23 år senare är jag oändligt tacksam för att jag följde mitt hjärta. Den skitsnygge killen i korridoren blev min äkta make och idag fyller han år.

50 grymma år fyller han och han har inte förspillt ett enda. Han är lika förbaskat snygg ännu (OCH han har en insida som jag inte kände till då!!!) och hade jag mött honom i korridoren idag hade jag känt samma sak – Honom ska vi ha (som de säger i Tjuren Ferdinand på jul)!!!! Det är fasen i mig värt att fira.

Massor av grattis, käre maken! Du är så bäst!

Renoveringen i full gång

Renoveringen av vårt nya hus är i full gång och det kommer att bli så fint så. Egentligen borde alla som ska flytta få ledigt från jobbet i ett par månader för hur ska man kunna hinna allt när man jobbar hela dagarna? Både att renovera och att packa tar galet lång tid.

Idag var det otroligt vackra moln på himlen när vi kom dit alldeles innan skymningen. Utsikten är verkligen magisk.

Vardagsrummet är under full omgörning och där tänker jag sitta vid kaminen i minst fyra månader i ett sträck framöver. Jag ska bara äta praliner och dricka champagne medan jag njuter av havet utanför fönstret. Eller får man inte ledigt från jobbet ens när man HAR flyttat???

Typiskt.

Tapeterna i köket vinkar vi hej då till. Det finns så otroligt många läckra tapeter men nackdelen är att väldigt speciella och utstickande tapeter har mycket kort hållbarhet. Det är lätt att tröttna på alltför avancerade mönster. Därför kör vi genomgående vitmålat till att börja med.

Sedan får vi se vad vi gör om ett halvår eller så, men troligen får gardiner, kuddar och tavlor stå för färgprakten ett tag här hemma. Det är trots allt enklare att byta ut några kuddar än att tapetsera om.

#praktiskkvinna