Hugaligen och tvivale och fysjuttsingen och jäsikensskrutt och attans och järnspikar och självafaderullan och alla andra påhittade svordomar ni kan komma på.
Själv har jag mest tänkt FAN.
HELVETE.
JÄVLAR.
Ja. Så har jag känt. Och jag har gråtit. Det har jag sannerligen.
Men nu.
Nu, kära vänner, är min dator tillbaka och det firas med en gammal bild på mig. Bara för att visa att bilderna från 2009 och framåt ickesanicke är borta. Bilden ovan är från maj 2009. Oh yes.
Efter min massiva hårddiskkrasch trodde jag att allt var förlorat. Men jag hade tur. Jag hade ofattbart ljuvlig tur.
Underbara värld. Mina barns liv från 2009 finns kvar.
Det är nu de andra orden tar vid. Motsatsorden till dem jag mumlade/muttrade/skrek nyss.
Tjohoo och tjofaderittan och yes och tadaa och minsann och alla andra lyckoord ni kan komma på.
Själv tänker jag mest TACK.
Ödmjukt och lyckligt tack.
3 kommentarer:
Himla tur! Och jag antar att det nu finns en extern hårddisk laddad med gamla bilder!?
Spar, spar annanstans, spar igen - kram
Tur! Själv har jag en extern hårddisk där jag lägger över mina bilder. Men det är alltför långt mellan gångerna, helst nu när det är uppenbart att min dator lever på lånad tid!
Skicka en kommentar