Nytt hus, födelsedag och SM

Söta dottern, finaste föräldrarna och söte sonen
på nya tomten. Och så lilla ulltotten Alice!

I fredags var en väldigt speciell dag för då fick vi nycklarna till vårt nya hus. Vi köpte det i maj, men först nu är det vårt på riktigt. Det ligger otroligt vackert och extremt havsnära, så det kommer självklart att bli oerhört fint att få bo där. Samtidigt är det så mycket som jag älskar med stället vi bor på nu.

Framför allt älskar jag våra grannar. Världen finaste syster råkar vara just min och hon är vår granne dessutom. Bara tanken på att flytta ifrån henne gör att jag gråtit i timmar. Samtidigt får jag försöka tänka på att vi flyttar tre och en halv kilometer norröver. Inte till Nya Zeeland. Eller till Korpilombolo. Vi kommer kunna träffas även i framtiden. Även spontant en tisdagskväll.

Andra ljuvliga grannar kommer jag också att sakna, men en av dem har betytt enormt mycket för mig den här tiden, för hon tycker att allt är så fantastiskt med nya huset. Att få göra om. Att få havsutsikt. Att ändå få bo nära varandra. Tre kilometer är ju ingenting, menar hon och försäkrar mig om att hon kommer springande allt som oftast. Guld värt för en lipsill.

Den här bilden tog jag en sen kväll när jag just fyllt 47. Med det blev jag
den första av mina föräldrars barn att fylla 47. Min älskade storebror
blev bara 46 och det gjorde ont att tänka på...

Själva huset vi bor i nu älskar jag också. När vi köpte det trodde jag att det var ett hus som vi skulle bo i ett tag. Tills vi hittade ett bättre. Så blev det förvisso, men det tog femton år - inte ett eller två som jag trodde. Det ser inte mycket ut för världen, men jag trivs så otroligt bra och tycker fortfarande att vårt kök är galet snyggt. Vi slängde ut allt i det 26 år gamla köket när vi flyttade in och det vi valde är jag fortfarande supernöjd med.

Det bästa är att även de nya köparna gillar vårt hus. Och de håller med mig om att köket är fint! Hurra för dessa kloka och fina människor! De är under trettio år och påminner så mycket om hur käre maken och jag var när vi flyttade in en solig junidag 1999. Då hade vi en bebis på gång, men i övrigt låg allt framför oss. Huset kom att bli en stor del av våra liv. Det mesta i våra vuxna liv har hänt här. Vi har haft så mycket kul i det här bruna tegelhuset, på dessa soliga altaner och i den prunkande trädgården.

Båda barnen har börjat sina liv här. Ett har till och med blivit till här. Sådant sätter sina spår.

Och jag gråter igen bara jag tänker på det...

Lördagen var också speciell. Då firade vi två födelsedagsbarn; systersonen och mig. Min underbara syster hade gjort sushi, som jag tycker är så otroligt gott. Särskilt hennes. Vilken fantastiskt fin present! Jag njöt i fulla drag.

Min systerson är imponerande på så många sätt. För det första blev han svensk mästare i BMX redan när han var åtta år. Nu fyllde han nio och gjorde massor av volter på studsmattan. Både framlänges och baklänges. Han är som en fullfjädrad cirkusartist och jag är livrädd hela tiden. Jag tror alltid att han ska bryta nacken eller armen eller vad som helst. Hjärtat är konstant i halsgropen på arma mostern, men han är verkligen otroligt fysisk. Han har en kroppskontroll och en känsla för sina kroppsdelar som jag aldrig ens varit i närheten av. Vad månde bliva av denna lilla stjärna?

Vi passade också på att besöka nya huset. Jag tog med mig både föräldrarna och syskonen vid två olika tillfällen. Vi tog en tur både inomhus och i den vackra trädgården. Vi har egen liten skog och i den bor två rådjur som stirrade på oss när vi kom. Jag hann ta ett par bilder men sedan tyckte de att det var klokast att ge sig av. Särskilt långt bort sprang de troligen inte för jag har sett dem där förut, så de kommer nog tillbaka.

Det har varit en fantastiskt fin helg och på toppen av allt har käre maken seglat SM i Speedvindsurfing och han kom glatt hem med en tjusig silverplakett för ett par timmar sedan! Jag tycker att han är imponerande som kunnat fokusera så på sin sport mitt i allt med det nya huset.

Nästa år kan vi kanske se SM från tomten. Det vore något det!

Världens finaste syskon; lillebror och lillasyster
med min dotter och systerdotter vid vårt nya hus!

Söta Alice fick sitta på en av bänkarna i trädgården!

Vit hund och röda höstlöv!

Alltså, allvarligt. KAN en hund vara sötare?????