Chardonnaytimme i rusket

En av mina kära väninnor har fått med sig begreppet chardonnaytimme av en väninna som bor i USA och det är ett lysande koncept. Grannfruar/väninnor träffas under en eller två timmar för att ta ett glas vin tillsammans innan alla skiljs åt för att tillbringa resten av kvällen med sina respektive familjer.

Det finns lite olika varianter och svårighetsgrader. Ofta tar alla med sig sitt eget vin och så bjuder värdinnan på något lättare tilltugg, men det kan också vara så att alla ombeds att ta med sig något tilltugg att ställa på bordet.

Igår bjöd jag in sex väninnor till c-hour och eftersom jag var ledig passade jag på att baka foccaccia som jag pyntade med fetaosttärningar, oliver och soltorkade tomater. Till det serverade jag tzatziki och det var så himla gott. Jag hade också ställt fram en brietårta översållade med torkade aprikoser och valnötter, lite annan ost och så både kex och costini. Och så självklart ett par röror och lite chips...

Och det blev precis så gott och trevligt som jag hade hoppats på. Den första väninnan kom klockan femton och under kommande timmen droppade de andra också in. Den här gången hade mina barn sådan tur att även flera av väninnornas barn följde med så det var en härlig eftermiddag här hos oss. Ett perfekt sätt att tillbringa en ruskig novemberafton på, tycker jag.

Även om det heter chardonnaytimme kan det råka bli så att man blir sittande aningen längre om det inte är så att man har andra planer och så blev det den här gången. Några drog hemåt vid sexsnåret och åt middag med sina familjer och andra stannade ändå till midnatt. En gjorde båda delarna, det vill säga kom på eftermiddagen, gick iväg för att äta middag med sin familj och kom sedan tillbaka igen. Mycket trevligt!

Nio timmar av en enda liten c-hour - det är fin matte det!

Min nya profilbild på Facebook. Likt, va?