Dramatisk start på resan

I morse fyllde vi bilen till bristningsgränsen med allt möjligt. Allt från överdragsbyxor och kuddar till ostbågar och tandborstar packades noggrant ner och bars ut.

När vi knappt kunde stänga dörrarna satte vi kurs mot Branäs för några sportlovsdagar med snö, skidor och familjemys. När vi hade åkt någon mil frågade käre maken om jag tagit med köttfärssåsen som han så tappert lagade sent igår kväll och genast frös in. Ack nej. Det hade jag glömt.

Likaså hade jag glömt att packa ner senap och ketchup till korvarna som jag i alla fall kommit ihåg. Lite irriterande var det, men ingen katastrof.

Katastrofen kom istället ett par mil senare. Då insåg jag nämligen att jag glömt kameran! Det får inte hända! Jag började nästan gråta så förtvivlad blev jag. Vi hade redan åkt i en halvtimme så vi ville inte vända, men den enda anledningen till att jag åker på skidresa, bortsett från att få vara med familjen, är just att jag gillar att fotografera.

Jag funderade över hur jag skulle kunna lösa bekymret och kom på att min fina väninna bor ett par mil norröver jämfört med när jag kom på att jag glömt kameran. Alltså ringde jag henne och frågade om jag möjligen fick låna hennes kamera en vecka och det fick jag! Hurra!

Hon har en likadan kamera som jag hade innan jag fick den senaste, så den är lätt för mig att hantera och dessutom passar extrabatteriet (som jag minsann fick med mig!!!) också. Vilken lycka att ha en så snäll väninna!

När vi installerat oss i fina stugan, som är rymlig och superfräsch, hällde jag upp ett glas vin och satte mig på en barstol för att läsa Annika Bengtssons senaste roman Mellan raderna. Då ser jag att jag fått mitt livs första blurb! Wow! Författaren har använt ett citat av mig och det hittade jag på den sista fliken. Så himla kul! Jag blev jätteglad och står för vartenda ord jag skrivit om Kråkprinsessan. Det är en fantastisk roman.

Det ska bli så spännande att läsa den fjärde och avslutande i serien!