Japp, så kom de då framåt kvällen, synpunkterna på mitt manus. Nu har lektören läst och begrundat och nu är det min tur att ta åt mig av hans åsikter och funderingar. Vi tycker lite olika, det märker jag direkt, men samtidigt förstår jag vad han menar när det gäller en del detaljer.
Än så länge har jag bara läst sammanfattningen och tio sidor av mitt manus där han här och var skriver kommentarer, så det är svårt att ge en perfekt bild av allt eftersom bilden även för mig själv inte är helt klar ännu.
Eftersom jag förstår att ni alla är nyfikna så kommer här mycket kort och lösryckt delar av vad han säger:
- en mycket bra titel (I knew it, Hanna Lans!)
- den är välskriven, men ett för akademiskt språk (antar att några år på litteraturvetenskapliga institutionen och journalisthögskolan gjort sitt och då är det inte enbart positivt...)
- grundhistorien är bra
- jag är väldigt bra på att skriva (minsann!)
- min styrka är berättandet och det stakar sig sällan
- dialogerna är bra och lyfter boken, men de talar för likt varandra
- jag behöver jobba mer med sinnen och miljöbeskrivningar (sinnen gillar jag, men miljöbeskrivningar tenderar jag att själv hoppa över när jag läser...)
- tempot är för långsamt (en risk jag var medveten om och då har jag ändå kortat 450 sidor - hehe)
- karaktärerna känns lite platta
- jag kan ha mer humor
- jag ska satsa mer på gestaltning (och att detta är en smaksak har vi pratat om förut...)
Sammanfattningsvis förstår jag vad han menar när det gäller det mesta, även om jag redan nu inte håller med om alla detaljerna i själva manuset. Jag återkommer när jag hunnit smälta det lite och analyserat mera i detalj....
Kan ni säga något snällt, så får ni gärna det!
12 kommentarer:
Det är superbra att få ett utlåtande, det jag däremot funderat på, precis som du gör, är att man tycker olika saker om läsandet och skrivandet. Jag tror att man måste tro en hel del på sig själv och sin historia. Man kan bara ändra på sådant som man själv håller med om. I slutändan är det bara du som kan bestämma över hur din berättelse ska berättas.
Din styrka är berättandet och det är ju något som är oerhört viktigt när man skriver en bok. Berättandet gör ju berättelsen!
Läs noga genom utlåtandet och begrunda sedan vad du vill förändra och vad som inte är förhandlingsbart att ändra på.
Värdefullt ändå att få lektörens synpunkter, eller hur? Du är ju ändå fri att göra hur du vill.
Viktigt att stå fast vid det man själv tycker är bra även om inte lektören gör det. Det lärde jag mig på min skrivarkurs där vi gav varandra ganska mycket feed-back. Ibalnd blev det också diskussioner om våra manus eftersom vi hade olika åsikter, och det ska man komma ihåg att även framtida läsare kommer ha.
Anneli: Så är det ju faktiskt. Det är ju ändå MIN historia, ingen annans. Ska kika mer på det imorgon! Tack för dina kloka ord!
Helena: Så skönt att jag faktiskt är fri att göra som jag vill - I like! Du har en poäng med berättandet! ;) Imorgon ska jag läsa mer detaljerat!
Nilla: Japp och det är just därför jag varit så tveksam till att anlita en lektör... Det får ju inte bara bli en massa subjektivt tyckande i största allmänhet, för smaken är ju bekant som baken...
Det måste vara jättesvårt, precis som alla har sagt, man tycker ju om olika stilar! Jag läser olika sorters böcker just av den anledningen! Sedan var det ju i stort sett positiva ord du fick, så se det så och ändra bara det du är helt överens med lektören om - det ska ju vara d i n bok med
d i n stil, eller???
Jag börjar undra om han skickar standardutlåtanden? Tror att jag ångrar att jag skickade mitt manus. Det du skriver låter som exakt det man kunde läsa från hans exempel ju. Och det här med för akademiskt, vad är det för fel med det? Har en känsla av att alla får lite samma... Dessutom ingen hjälp HUR man ändrar det. Så länge du får ut något av det är det ju dock bra! Kommer du ändra något?
Marina: Jag håller med - de tär ju SÅÅÅ olika vad man gillar vid olika tillfällen och vilken historia som ska berättas på vilket sätt. TILL detta kommer alla olika individers egna åsikter! Går inte att ta hänsyn till alla...
Det kanske låter lite positivt här, men min känsla av utlåtandet var inte så positivt, faktiskt...
Duktiga Tjejen: Jag mejlade dig privat sent igår kväll med anledning av just detta, men antar att du inte hunnit läsa det. Hans förslag hur jag ska ändra det har jag inte tagit med och så mycket var det inte, men jag kanske går in på det under dagen. Just nu känner jag inte att jag kommer att göra några stora ändringar, men jag får se under dagen...
Vad glad jag blir att titeln gick cred. :)
Jag börjar tro att jag ska vara nöjd med hon tjejen som jag anlitade till mitt manus. Hon föreslog vissa ändringar och det blev definitivt bättre efter jag gjort dessa. Däremot var hon väldigt förtjust i USA och tog åt sig lite personligen vad gällde min negativa syn på landet. Men det gick ju att prata igenom och till viss del negligera. Det som var bra med att hon gav uttryck för detta, var att ju väldigt många tycker om just USA och då vinklade jag det ännu mer så att det blev än mer subjektivt det jag skrev.
Jag tror att din första tanke var rätt, den om att du inte skulle ha en manlig lektör. Det ÄR skillnad. det är det.
Jag tycker själv inte om gestalningar eller miljöbeskrivningar. Och jag hävdar envetet att marknaden kommer vara mättad på detta skrivsätt ganska så snart. Det finns en anledning till att deckare är så populära i Sverige, de är lättlästa. Inte en massa tjafs.
Jag tror på dig och din roman!
Och det där med att personerna pratar för lika. Ja, det kan vara enerverande i vissa böcker, men här handlar det ju om mamma och barn. Inte konstigt om man uttrycker sig ganska så lika, även om man inte bott ihop så finns arvet. Men det där ser du säkert bäst själv, jag bara tänkte att just i din bok så spelar det nog mindre roll om de talar likadant
FICK cred. J-la type-o. *Suckar lite*
Hanna: I love you! Jag skulle såklart bett DIG läsa boken istället! Du som t o m kunde ge romanen en titel har ju en annan känsla direkt.
Du har helt rätt i det där med manlig lektör och jag kommer att skriva om det i ett inlägg senare idag.
Jag är helt med dig med gestaltningarna. Och miljöbeskrivningarna kan bli himla tradiga att läsa... Suck.
Klart att smaken är som baken! Utan att ha läst någonting (såklart) så håller jag med dig om att miljöbeskrivningar ibland är överskattat. Men samtidigt kan det vara bra i vissa lägen för att få fram en stämning och kunna visualisera en viss händelse.
Sen ska ju boken ändå säga "dig". Hade alla skrivit på exakt samma sätt hade ju de flesta kunnat sluta skriva! ;-)
Det är intressant hur olika åsikter det kan finnas om ett manus. Jag tror att det är viktigt att ha det i åtanke när man redigerar, men inte när man skriver, risken finns ju att texten överanalyseras och blir till ingen text alls. Men en text har det ju redan blivit, hur många sidor hade du strukit sa du? ;)
Hur gör du när du tar dig an hans kommentarer? Tar du en punkt i taget eller ett kapitel i taget? Eller gör du på något helt annat sätt?
Skicka en kommentar