Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

tisdag 18 oktober 2011

Lärargnäll en ösregnsdag



Ibland är det helt enkelt inte så kul. Jag är vanligtvis en väldigt energisk och fartfylld person, men nu är det som om luften har gått ur mig.

Jag vet varken hit eller dit. Visst funderar jag fortfarande på min bok, men det är inte bara det. Det är liksom allt.

Grubbleriet om livet. Vad vill jag och hur ska det gå för mig i livet? Hur ska det gå för mina barn? Och för min käre make? Han är nog den som alltid klarar sig bäst, så honom kan jag mer eller mindre lämna därhän. Han är dessutom vuxen nog att ta ansvar för sina egna beslut och sina vilda handlingar.

Men jag då? Och mina hjärtegryn? Imorgon ska jag träffa flera av min dotters lärare på speeddejting. Jag får tio minuter med var och en och ska dessutom på denna tid hinna förflytta mig. Påhittigt? Ja. Bra? Oklart. Forcerat? Absolut.

Så gott som alltid har jag fler frågor/åsikter/funderingar än vad som kan avhandlas på några få minuter.

Jag vill ogärna lämna ut mina barn på djupet här på bloggen, för de har själva inte valt att vara med här, men en av många saker som direkt stör mig för tillfället är matrisen bildläraren på dotterns skola använder. Den stör mig så mycket att jag är på vippen att gå till rektorn.

Det finns fyra nivåer man kan nå upp till och alla som stött på min dotter vet att hon är oerhört kreativ. Hon vann sin första teckningstävling när hon var två år gammal och priset var inträde för hela familjen till Astrid Lindgrens värld. Sedan dess har hon varit en fullständig idéspruta i alla år.

Redan på dagis levererade hon så mycket pyssel att jag frågade om vi skulle betala en extra pysselpeng. Den underbara personalen bara log och påpekade att inget av mina barn någonsin säger "Jag har inget att göra" som många andra barn gör. De sysselsatte sig alltid själva. Och det fick tydligen kosta.

Ibland ser jag mer ut som ett troll än en människa. Sorry.
Dottern har gjort flera filmer, ungefär halvtimmeslånga, tillsammans med sina kompisar och även klippt ihop en film som visats på ett mycket stort bilföretag i Sverige. Då var hon elva år och nu är hon tolv.

När hon bakar, vilket hon gör varje vecka, slänger hon i allt från Nonstop till marshmallows trots att det inte står med i receptet. Hon är extremt självgående och bara skickar ut mig ur köket när jag råkar närma mig.

Sedan sex års ålder har hon gått på konst i kulturskolans regi och kommit hem med den ena fantastiska skapelsen efter den andra. Hon har en enorm fantasi och en energi som vem som helst skulle vilja låna lite av.

Under de sju veckor som dottern nu haft bild på sin nya skola med den nya läraren har hon gjort en mapp och tecknat typ päron i blyerts. De har inte gjort några som helst fria uppgifter.

När läraren ringde upp sin bror, som bor utomlands mitt under lektionen via Skype och pratade med honom istället för att undervisa och dessutom svarade "Om du hittar dom" på frågan om dottern fick använda pastellkritor, tröttnade jag och ringde upp honom.

Han hävdade då att ledningen sagt att lärarna måste vara tillgängliga hela tiden. Ursäkta mig, men rektorn menar nog inte att man ska vara tillgänglig för sin bror under arbetstid. Det har aldrig någon av mina chefer tyckt varit nödvändigt i alla fall.

Nu har läraren hur som helst klickat i den första nivån på idéer i matrisen och där slår han fast att min dotter saknar egna idéer och behöver kontinuerligt stöd.

Öh? What? De har inte fått en enda fri uppgift. Ge henne en timme i salen och jag kan garantera att hon gör något mycket fantasifullt. Och dessutom helt utan stöd.

Och hemkunskapsläraren säger att potatis ska koka utan lock, för annars blir det så högt tryck. Detta resulterade förstås i att vattnet kokade bort gång på gång för dottern och hennes klasskompis under de 25 minuter det tar att koka potatis, så de fick hälla på nytt hela tiden. Potatisen blev inte klar. Jag har aldrig någonsin kokat potatis utan lock. Gör någon annan det?

Shit, vad trött jag blir.




23 kommentarer:

♥ Carina ♥ sa...

Alltså här sitter jag och kokar, precis som potatisen, över hur det går till!! Förövrigt har jag alltid lock när jag kokar. Potatis alltså!
Dessutom hur ska du hinna ventilera sina åsikter på 10 minuter?? Det är bra att du säger ifrån och är en engagerad förälder. Det är väl det skolan vill att man ska vara ;)
Heja du och stå på dig för dina barn!! Lycka till!
Kram

http://hannafialotta.blogg.se sa...

Fy vilka lärare. Vad tråkigt med sådant bemötande. Hoppas ni får ordning på det hela.

Marina sa...

Oops - jag trodde inte det fanns skolor som hade kvar det där gamla "10-min-systemet"... Sedan lät det även mycket mystiskt med skypandet på lektionstid, undrar om eleverna också har den möjligheten ;)

Maria Engelwinge sa...

Nej men fy fan! Vad arg jag blir! Bildläraren låter ju något oengagerad. Självklart pratar man inte med sina vänner och släktingar på arbetstid och den där kritkommentaren säger ju allt.
Ja, speeddejting är ju påhittigt men knappast det ultimata sättet att ha samtal i skolans värld.
Och potatis ska kokas med lock. Basta.
Stora styrkekramar och förståelse skickar jag genom rymden!!!

Mina dagar sa...

Mooooorrrrr.....känns så fruktansvärt orättvist mot din dotter!!!
Han måste ju vara trött på sitt jobb tycker jag det låter som! Kommit in i den manliga övergångsåldern!

Vilken underbar dotter du har som är sååååå kreativ och duktig! STRÄCK PÅ DIG!!!

Ja, jäklar vad jag också skulle bli TRÖTT på sånt där!!!!!!
Kramar Eva

Hanna Lans sa...

Det är så oerhört sorgligt att lärare är en så stor del i hur det går för barnen i skolan. Särskilt när dessa lärare inte verkar befinna sig på rätt plats i livet. Gå till rektorn! Inte säkert att det hjälper, men då ställer du i alla fall upp för ditt barn och visar dessutom läraren att du inte tolerar något sådant där igen.

Joanna Björkqvist sa...

Carina: Då kan vi koka ihop, för jag kokar också! ;) Nog är det viktigt att vara en engagerad förälder, men ibland känns det som om man bara stångar pannan blodig... Tusen tack för ditt stöd! Kram!

Hannafialotta: Hoppas kan man ju, men just nu känns det bara bläää...

Marina: Det blir ju en presentation och ett hej. Det går inte att föra en vettig diskussion om något man reagerat på på endast tio minuter... Suck... Det skulle låta kul i klassrummet om alla satt där och skajpade - med alla dess iPhones är det faktiskt inte omöjligt! ;)

Maria: Nog blir man matt. Jag tycker att det behövs betydligt längre tid för att det ska ge något och det gäller båda hållen, både för läraren och för eleven behövs mer tid.

Tack så mycket för både kramar och förståelse - det behövs! Kram tebax!

Eva: Ja, är det något jag aldrig tvivlat på så är det hennes kreativitet och förmåga att hitta på. Hon är enorm där och det är helt objektivt. Sedan kan man alltid diskutera den tekniska skickligheten, för där finns alltid oavsett ålder en del att lära, eller om just det planerade uppdraget är fullföljt, men att säga att hon saknar idéer är rent löjligt. Verkligen morr på honom!

Tack för ditt fina stöd!!! Kramar!!!!

Joanna Björkqvist sa...

Hanna Lans: Min modiga och orädda dotter gick faktiskt till rektorn själv när läraren skajpat, för det tyckte hon var så urkasst gjort! Hon har ett enormt rättspatos och det är väl det hon straffas för nu.

Hon ska liksom sättas dit. Hon är ändå den typen av människor vi behöver i världen, så hon är min hjältinna i striden och jag är så stolt över att hon gör sådana saker utan att förankra det hos mig! Hon VET att hon gör rätt. I like!!!

ansepanse sa...

vad är det för lärare??? finns det sådana? och att de får behålla sitt arbete när de bär sig åt så där
för övrigt kokat jag ALLTID potatisen med lock på
kramar

Joanna Björkqvist sa...

ansepanse: Det pratas så mycket om att det ska vara behöriga lärare. Visst, gärna för mig. Jag har inget emot behöriga lärare, men jag måste säga att jag tycker att kompentensen är det viktigaste. Kan de lära barnen bra saker? Kan de få dem att växa som människor och bli bra och ansvarsfulla medmänniskor? Det är mycket svårare än att peka på att man har rätt utbildning... Intressant... tack för ditt stöd och det gläder mig att också du kokar potatisen med lock på! :)

Kram!

Västgötskan sa...

Nej men hallå, vad är det där för stolpskott?!

Klart som tusan att barnen ska lite frihet under ansvar!
Och ja, LOCK PÅ POTATIS! :-O

nillas liv på pinnen sa...

Speed-dating med lärarna... jag är mållös!

Men kanske borde jag inte vara förvånad eftersom jag jobbar inom skolan där hela tiden mer ska utföras fortare och till mindre kostnad. Det är MÄNNISKOR vi jobbar med och det måste få ta tid, men det får det inte idag.

Förbannad blir jag också över din dotters omdöme i Bild eftersom det så tydligt verkar vara så att ett omdöme har satts innan den här läraren ens har sett din dotter och hennes styrkor. Så får det fan inte gå till. Barnen påverkas av omdömen och bedömningar, ett självförtroende kan knäckas lätt och snabbt. I synnerhet för de barn som INTE har föräldrar som vågar sätta sig på tvären och protestera. Jag blir så jävla upprörd när jag tänker på det...

nillas liv på pinnen sa...

Jag hejar på dig ikväll! Vill jag tillägga.

Själv drar jag mig så sakteliga ur ett skolväsen som jag anser är på väg åt helt fel håll. Någon gång ska jag skriva en bok om mina erfarenheter.

Joanna Björkqvist sa...

Västgötskan: Visst känns det hopplöst?! Jag blir så fruktansvärt trött!!! Och bra att även du vet hur potatis ska kokas! :)

Nilla: det är faktiskt upprörande, för det känns som om hon straffas för att hon säger ifrån. Han har inte alls greppat min dotter och verkar inte ha intresse att göra det heller. Det gör mig inte alls glad, minst sagt.

Och jaaa, alla jobb som har med människor att göra på ett så nära sätt måste få ta tid! Så är det bara. Jag förstår dig att du kilar iväg och jag har i flera år frågat mig vem sjutton de ska kunna rekrytera i framtiden...? Varför skulle unga begåvade människor med hela världen för sina fötter välja ett låglöneyrke med slitgöra utan möjlighet till avancemang som läraryrket är? Man kan inte bygga en kår på att idealisterna ska lockas för att deras hjärta klappar för barn och ämnen.

Jag skulle med fasa och nöje läsa din bok bakom kulisserna och skulle kunna skriva en egen, både som förälder och efter de år jag arbetat som lärare... Suck...

Btw, speeddejtingen är imorgon kväll...

mockapocka sa...

Jag jobbar också som bildlärare. Fast på förskola. Det har jag valt för att jag inte vill bedöma elevernas kreativitet. Jag vikarierade en termin på gymnasiet och stördes sjukt mycket av jag jag var tvungen att bedöma eleverna. Att jag överhuvudtaget behövde tänka på det. Att eleverna tänkte på det störde också deras kreativitet. "Måste vi göra det här för att få G?" frågade de i stället för att tänka ut en bra problemlösning i sin uppgift. En bra lösning som passade för just den eleven.
På förskolan arbetar vi efter vår lärplano men vi har inte uppfyllandemål utan strävansmål. Det är inte eleven som ska sträva, utan förskolan som ska sträva efter att erbjuda rika möjligheter till bildskapandeatt. Då utvecklas och lär barnen samtidigt som verksamheten utvecklas. Det är mycket roligare för både barnen och mig. Något för skolan att ta efter kan jag tycka.

Heja dig och din dotter!

Duktiga Tjejen sa...

GE INTE UPP! kontakta rektorn om det känns fel. Jag blev felaktigt behandlad som liten elev, och min mamma gav inte upp. Jag är evigt tacksam. Vilken dotter du har!!

Jag tror jag kokar potatis utan lock, Eeh... Eller nä, det var kanske pasta? ;)

mockapocka sa...

Jag kokar för övrigt potatis med lock.

Helena Milton sa...

Vad himla tråkigt att skolan tar död på din dottters kreativitet. Själv minns jag tyvärr bildlektionerna på samma sätt. Aldrig någonsin fick vi göra något fritt, efter eget huvud.

Pankis sa...

Ja, man blir rätt matt.

Jag har förresten heller aldrig kokat potatis utan lock!

Joanna Björkqvist sa...

mockapocka: Tack för grymt intressant och initierad kommentar! Mycket klokt och jag förstår dig verkligen!!! Jag är över huvud taget inte alls förtjust i betyg. Inte i läxor heller, för det tenderar bara att gynna de redan gynnade... Tack så mycket för att du delade med dig av dina tankar och erfarenheter - I like!

Och tack för hejarop för att du lägger locket på - på potatisen, alltså! ;)

Duktiga Tjejen: Jag kommer ihåg ditt inlägg om din lärare och ryser vid blotta tanken! Jag tror att det är pasta du kokar utan lock, för det måste man! ;)

Joanna Björkqvist sa...

Helena: Vad trist för dig! Jag har inget problem med att det till viss del är styrda uppgifter, för det finns mycket som man behöver lära sig rent tekniskt även inom bildämnet, men då ska man heller inte påstå att eleverna saknar egna idéer! En mix vore perfekt eller givna uppgifter som man kan lösa på egna och olika sätt! :)

Pankis: Nog blir man matt! Och bra att du också kokar med lock - vi är många som inte kokar bort vattnet och det är skönt! :)

Mallan sa...

Men vilken dotter du har! Hon kommer nå precis så långt hon vill - bra jobbat där :-)

Joanna Björkqvist sa...

Mallan: Tack så mycket för snälla ord! Jag hoppas verkligen att det kommer att gå bra för henne, så inte går genom livet missförstådd... :)