Uppladdning inför Bokmässan

Bokmässan är en av årets verkliga höjdpunkter och jag har troget gått på den år efter år sedan urminnes tider. I början var det inte alls lika stort och uppmärksammat som det är nu för tiden, utan jag kunde strosa runt i lugn och ro utan att behöva tränga mig fram.

Se så fint tidningen blåser upp av sig själv!

Ett par decennier senare är det värsta mingelpartyt med kändisar högt och lågt. Förr var det enbart författare, alltså människor som blivit mer eller mindre kända ansikten för att de skrivit en bok, som var där, förutom vi entusiastiska besökare, förstås. Så är det knappast idag.

Nu är det snarare så att människor har blivit mycket kända och därför skrivit en bok och därmed blivit författare. Eller i alla fall typ författare, för frågan är om man kan kalla Dolph Lundgren och Maria Montazami författare bara för att de gett ut en bok. Jag tror kanske inte ens att de gör anspråk på att tituleras författare. Kanske har de haft en medförfattare också som står bakom huvuddelen av texten.

Även Patrik Sjöberg kommer till bokmässan och inte heller han får väl antas vilja bli kallad författare, även om jag utan att tveka gav hans bok Det du inte såg högsta betyg så snart jag läst ut den. Det var ett samarbete med Markus Lutteman och det kändes verkligen som om Patrik Sjöbergs ande genomgående svävade i texten. Jag kunde riktigt höra honom och läste ut boken på ett par dagar, för att den fångade mitt intresse så.

För min del får vem som helst gärna kalla sig författare, för det är ingen skyddad titel som till exempel läkare eller polis, och jag tycker att ju bredare bokutbud vi har desto flera läsare nås. All läsning är av godo och bidrar till att utveckla ens själ.

Sedan kan jag personligen tycka att det svämmar över lite väl mycket av svenska deckare, för jag är ingen deckarälskare, och att det kan bli på bekostnad av annan litteratur, eftersom förlagen blir så enögda. De vet alltför väl på vilken typ av böcker de tjänar mest pengar och då blir det just den typen av litteratur som vi matas med.

Så gott som varenda en som nämner Camilla Läckbergs säger bestämt att hon skriver kassa böcker med trist språk, men det går inte att blunda för det faktum att hon säljer massor av varenda titel hon ger ut och är en av inte alltför många författare i Sverige som kan leva gott på sitt yrke. Det är ju bara att gratulera henne. Något har hon uppenbarligen som folk vill ha. Och förlaget gläder sig.

Nu sitter jag här och bläddrar i tidningen och försöker pricka in tiderna då jag kan höra de jag allra helst vill lyssna till i de olika montrarna och sedan eventuellt få någon bok signerad.

Dessutom ska jag för första gången försöka träffa några bloggvänner på mässan - det blir nog det mest spännande av allt!