När jag stod i köket och förberedde lunchen såg jag en tjej som mycket sakta gick förbi på trottoaren utanför vårt hus. Något fick mig att fortsätta att titta på henne och då såg jag hur hon stannade till vid vår brevlåda, tog upp sin mobil och höll upp den mot vårt hus.
Hon måste ha fotograferat vårt hus och jag kan inte låta bli att undra varför.
Det är knappast ett läckert hus på något endaste sätt, men väldigt trevligt på precis alla sätt förstås, så det kan knappast ha varit av den anledningen.
Kanske tänkte hon att det är här den framgångsrike vindsurfaren Anders bor? (Det var söta dotterns första tanke i alla fall) Eller så tänkte hon att det är den fantastiska bloggaren Joanna bor. (Det var inte direkt min första tanke, men när den dök upp var den rolig i alla fall)
Väldigt skumt såg det ut i alla fall och jag som är mycket nyfiken till min natur undrar både vem hon var och varför hon fotograferade vårt oansenliga bruna sjuttiotalshus.
17 kommentarer:
Hon kanske hat bott i huset tidigare... Eller det passar bra in i en film - så ni får erbjudande om att hyra ut er hus...
Spännande i alla fall!
Tankar vid midnatt: Nej, hon har inte bott här, för jag vet vilka som bodde innan oss och de bodde här i typ 10 år och vi har bott här i tolv. Hon är alltså för ung för att ha bott här innan dom vi köpte huset av. Annars var det en bra idé!
Filmidén var kul och påhittig, fast det tror jag förstås inte... ;)
Kanske scoutar hon locations för någon reklamfilm och de behöver just ett oansenligt 70-talshus? :)
I somras var det en kille som filmade mig med sin kamera. Vi stod på en färja och det var trångt vid räcket. Han höll sin kamera vinklad rakt mot mig och jag såg att den filmade. Jag blev så himla förbannad. Så jag rynkade ögonbrynen det värsta jag kunde och gav en mördande blick rakt in den. Då stängde han av och han och hans flickvän gick därifrån. Men innan de kommit tillräckligt långt bort vände han sig om och tittade på mig igen och sa att "det var hon". Vem trodde han att jag var? Mystiskt.
Hanna: Hon såg väldigt ledig och planlös ut när hon strosade fram så det tror jag inte...
Men oj, med han som filmade dig! Lite läskigt... Undrar också vem han trodde att du var.
När jag var sådär 20 år kom det fram två flickor i tolvårsåldern och frågade om de kunde få min autograf. Jag svarade att de visst gärna kunde få det, men ville veta vem de trodde att jag var, för att de inte ville ha MIN var ju rätt givet. Då tittade båda två storögt på mig och den ena klämde efter mycket funderade ur sig:
- Är du inte Lena Philipsson?
På den tiden hade förresten Lena Philipsson lika lockigt hår som jag, fast hennes var permanentat förstås...
Kan det ha varit så att hon bor i ett liknande hus och kanske funderade på att byta räcke och tänkte att ett sånt ni har kan ju vara fint? Kan va. Eller så ville hon bara fota huset där den stora bloggerskan Joanna bor, precis som du gissade! :D
Fru Gårman: Vårt räcke är inte ens fint! Men det var en väldigt påhittig idé!
Hehe, jo, jag börjar luta åt det hållet nu, eftersom jag förkastar alla andra idéer... ;)
i USA kom det fram folk som ville ha min autograf för att de trodde att jag vara Naomi Watts. :) Det kan dock inte ha varit henne de trodde att jag var nu i somras, eftersom jag tydligt pratade svenska.
Men vad märkligt....
Men va märkligt?
Det kanske var något projekt för skolan? Förstår du undrar :) men jag tror hon gillade det :)
Kramar Åsa
Jag tycker att ni har ett fint hus!
När jag ser något som jag vill göra/ tycker om brukar jag fota det. Det kan exempelvis vara en detalj på ett plagg som jag sedan lämnar till skräddare. Hon kanske tyckte att trappans form var tilltalande och ville ha bilder på olika för att bestämma sig :)
Klart man blir nyfiken på varför men nuförtiden tas det ju kort med mobiler, iphones och kameror av alla slag så det fanns säkert någon bra anledning bara att du tyvärr inte fick veta den. :-)
Jag igen... glömde säga att din nya header är så himla fin!
Hanna: Bra att veta inför Bokmässan nästa helg, så jag vet vad jag ska kika efter! ;) Fast jag har ju sett dig på din film och på bloggen också, förstås... ;)
Mallan: Ja, verkligen...
Åsa: Ja, det kan det ju faktiskt ha varit, men hon såg väldigt ledig och strosande ut... Kramar!
Stoffe: Tack så mycket för snälla ord om vårt hus - trots den trista utsidan skulle jag aldrig vilja flytta! : )
Man kan ju alltid hoppas att det var så hon tänkte, även om det känns konstigt! ;)
Helena: Precis så är det ju. Nu behöver man inte ha med sig en stor klumpig kamera utan det räcker med mobilen!
Tack för snälla ord om mina nya header! Chokladen är numera uppäten tyvärr! ;)
Jag brukar själv fota hus och detaljer på folks hus eller i deras trädgårdar (på anständigt avstånd förstås). Känner mig alltid lite påträngande när jag gör det.
Läskigt med han som filmade Hanna. Och kul med Lena Ph:).
kram
Maria: Vad kul att du gör det, men synd att det inte var du som smög omkring här utanför! Då hade jag ropat in dig direkt! ;)
Ja, visst var det läskigt med Hanna och väldigt kul med Lena Ph! :)
Kram!
Skicka en kommentar