Plötsligt såg jag något i ögonvrån. Något vitt låg i rabatten. Jag tittade en gång till och jodå, det såg ut som en vit sten i rabatten.
Konstigt att jag aldrig sett den där förut. Visserligen har jag slarvat med att rensa i rabatten de två senaste veckorna, men högsäsongen är över och det är inte lika roligt att plocka bort ogräset längre, eftersom blommorna inte är lika praktfulla som förr.
Jag gick närmare för att kika på stenen. Då såg jag att det inte var en vanlig sten, utan en sten med en hälsning på. En pussten, närmare bestämt.
Genast misstänkte jag att det var en överraskning får min söta lilla mamma som var på besök förra veckan och ett snabbt telefonsamtal bekräftade detta. Det kändes lite otacksamt att inte ha sett den tidigare, men desto gladare blev jag ju nu, när det var ännu längre sedan vi sågs!
Tack så mycket för den fina stenen och här kommer en PUSS tillbaka!
5 kommentarer:
Underbart med små varma kärleksförklaringar...
..betr ditt förra inlägg.
Du känner säkert till
"LITTERÄR GESTALTNING" på Göteborgs Universitet, det är en form av "författarskola" på ganska hög nivå för bl a journalister som vill vidare i sitt skrivande, ta sina texter till en annan nivå, få synpunkter, ideer, jag har hört gott om denna kurs. Det är ju ganska svårt att hitta bra vidareutbildning i alla kreativa yrken , kan detta vara något för dig? Det är underbart att få positiv respons på det man gör från sin omgivning, men för att komma vidare behöver man ibland få nya impulser utifrån, har själv denna erfarenhet,
allra soligaste höstkram fr Tina
Amen åh vilken gullig mamma du har!
Tina: Ja, jag känner till den och har funderat på den, men inte kommit längre... Vore kanske ändå kul... För som du säger är det en sak vad ens omgivning säger och tycker... Gosiga kramar från en ambivalent Joanna
Mallan: Visst är hon - jag har valt henne med omsorg! ;)
Vilket fint fynd! :)
Fru Gårman : Japp, det var verkligen ett alldeles ovanligt trevligt fynd! :)
Skicka en kommentar