Nu har båda barnen fått karatedräkter, eftersom de tycks gilla sporten. Med tanke på allt tjat om strumpor idag känns det lite kul att de inte får ha strumpor på sig när de tränar - varken maka eller omaka.
Med tanke på hur barnen slarvar bort strumporna borde vi kanske köra barfota jämt istället.
Gruppen de tränar i består av väldigt blandade åldrar och jag skulle tippa på att de yngsta är sju år och de äldsta 60. Det ser både trevligt och kul ut.
Fina är de i alla fall i sina dräkter, både sonen och dottern, och bugar så flott på en lång rad innan de börjar och avslutar sedan på samma belevade sätt. Snyggt.
8 kommentarer:
Jag håller med dig, Radhusdisco var en höjdare.
Som vuxen ångrar jag att jag inte tränat kampsport när jag var yngre. Det är ju kanonträning och dessutom lär man sig fallteknik (det kan man alltid ha nytta av)
Shamrock: Kul att du också gillade Radhusdisco!
Ja, jag kan hålla med dig, vi borde nog alla tränat lite kampsport! Det som slog mig idag var sonens betydligt snyggare hållning på träningen! Han har en tendens att säcka ihop... För mycket dataspel...? ;)
Karate är en så rolig sport! Jag tränade själv för några år sedan innan de var tvungna att flytta till ett ställe som låg lite för långt bort... Synd. Särskilt för dottern som var riktigt duktig.
Nina: Vad kul att du tränat själv, men synd att ni fick hoppa av, förstås... Tränaren påpekade för mig att jag också var välkommen i denna blandade grupp, men det vågade jag inte...
Det låter ju som en bra sport för barnen, på många sätt :)
Anneli: Det tror jag faktiskt att det är! :)
Vilken blick. Ser ut att ta allvarligt på den här sporten ;)
Det är bar att dom har hittat en sport som dom tycker om.
Kram på dig!
Camilla: Yepp, jag tror att detta kan passa honom, för han är inte mycket för konditionsträning om man säger så... Detta är mer precision och det är mer hans grej.
Kram!
Skicka en kommentar