Lyckan stor, men högljudd

Idag är sonen så glad, så glad. Länge har han funderat på att köpa en elgitarr, men han har inte riktigt kommit sig för och eftersom det är hans pengar och han som måste vilja spela, så har jag inte tjatat det minsta. I förrgår bestämde han sig för att köpa en. Nu hade han funderat tillräckligt, så raskt bestämdes det att han skulle åka till Göteborg med sin pappa på lördagen för att inhandla den.

När han kom hem från skolan igår hände det otroligt märkliga att han just den dagen fått veta att han kommit in på gitarrundervisning i kulturskolans regi. Det kändes helt surrealistiskt, för han har stått i kö i ett par år och han syster fick köa ännu längre innan hon fick plats i höstas.

Idag kände han sig därför hur motiverad som helst att köpa den där gitarren och nu står han där i källaren och bekantar sig med den. Lyckan är stor. Och högljudd.

Dottern har varit på shoppingtur med bästa väninnan idag (ensamma för första gången i köpcentret utan föräldrar) och när hon kom hem var hon snäll nog att ställa upp på att bli fotograferad i snön, för det måste verkligen dokumenteras att vi till slut fick det där vackra vita fluffet på våra breddgrader också.

Ikväll ska vi en film som har tydlig anknytning till vår USA-resa. Vi ska följa med Tom Hanks ut i rymden i Apollo 13. Ska bli extra kul när vi tillbringat en hel dag på Kennedy Space Center.