Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

fredag 2 december 2011

Galen kommentar


För ett par veckor sedan berättade Annika Marklund, 28 år, att hon har cancer. Annika har en jättefin blogg full av vackra bilder som hon tar själv och jag är ofta där och kikar. En gång var hon även inne hos mig och lämnade en fin kommentar.

Häromdagen skulle Annikas mamma Liza Marklund varit i vårt köpcentrum och signerat böcker, men det blev inställt på grund av sjukdom. Mest sannolikt var det dotterns sjukdom som avsågs. Det måste vara alldeles fruktansvärt hemskt att få veta att ens dotter har cancer. Särskilt med tanke på att Annikas bästa vän dog i just cancer förra året. Visserligen i en annan typ, men ändå. Jag kan inte ens föreställa mig varken Annikas eller hennes mammas ångest.

När Annika fick beskedet skrev jag några små ord till henne, för jag ville gärna uttrycka min sympati på något sätt. Jag tänker ju trots allt ofta på henne.

När jag nu var tillbaka på bloggen sent igår kväll hade det kommit ett nytt inlägg om hur hon har haft det de senaste dagarna. Det var jobbig läsning om hur hon kämpar med de förbjudna tankarna. Orden gick rakt in i mitt hjärta och jag orkade inte ens kommentera för att jag blev så bedrövad.

Däremot läste jag en del av de andra kommentarerna och mycket kärlek får hon. Det känns skönt att så många är med och peppar henne och skickar varma tankar.

En kommentar måste jag dessvärre säga att jag inte begriper mig på. Allvarligt talat, här har vi en ung människa som just fått ett cancerbesked, genomgår mängder av undersökningar under flera dagar för att avgöra hur illa läget är och vars bästa vän nyligen dött i cancer. Det är det läget vi har rent objektivt.

Hur kan man då skriva så här i en kommentar:

"(...) ät mindre gluten och mjölk. (...) För mycket socker är heller inte bra. Förresten ett tips till. Gå med en penna i munnen på tvären. Då tror kroppen att du ler och skickar ut 'bra hormoner'. Hoppas mina flummiga tips hjälper."

Annika Marklund har för tusan cancer! Inte fasen hjälper det att gå med en penna i munnen på tvären!

Tack gode Gud för att läkarna har andra metoder än pennor i munnen när det gäller att ta hand om sina patienter.

9 kommentarer:

Västgötskan sa...

Låter NÄSTAN som en galen LCHF:are.... :-(

Camilla sa...

En del är inte bara kloka. Så är det bara.
Hoppas att det kommer att gå bra för henne.
Kram på dig!

Cissa sa...

Det riktigt skrämmande är ju att kommentarslämnaren antagligen tror på detta själv. Man får ju innerligt hoppas att personens i fråga inte har anhöriga som får cancer...

Usch, cancer är en fruktansvärd sjukdom, som tar alldeles för många liv på tok för tidigt!

Kram

Min plats i solen sa...

Hej Joanna!

Ett besked om cancer är något som verkligen slår undan benen på den som drabbas och dess omgivning. En tuff kamp med många känslor och tankar i ett enda virrvarr. Vi har kommit långt idag inom medicin och sjukvård och det är fantastiskt hur många canceröverlevare det finns idag. Det stärker i kampen.

Tyvärr finns det de som förlorar kampen och det är en smärtsam och hjälplös känsla att stå bredvid och inte kunna göra något. Jag förlorade min bästa väninna till bröstcancer för några år sedan och smärtan, sorgen och saknaden är ständigt närvarande. Men också glädjen, kärleken och de fina minnena.

Jag hoppas innerligt att det kommer att gå bra för Annika.

Jag vill också passa på och tacka dig för dina fina ord hos mig. Vad roligt att du kikade in hos mig och tog dig tid att skriva en kommentar. Det uppskattas verkligen och jag vill återigen säga att du inspirerar. Jag gillar ditt sätt att resonera och att du inte sitter och väntar på att saker och ting ska hända utan tar tag i det själv. Heja dig!

Nu ska jag ta och kika runt här hos dig. Sköt om dig och ha en trevlig helg!

Kram Lotta

Joanna Björkqvist sa...

Västgötskan: Hahaha! Något skumt är det i alla fall! ;)

Camilla: Ja, vi får verkligen hålla tummarna! Kram!

Cissa: Den kan slå till var som helst, när som helst och mot vem som helst - så hemskt och sorgligt.... Kram!

Lotta: Så sorgligt med din väninna! Jag kan knappt ens tänka tanken att förlora någon av mina nära vänner eller släktingar - jag är så förskonad än så länge!

Tack för fina ord! Vad kul att höra! Det är viktigt att göra det som vi kan göra, för mycket kan vi inte alls påverka och jag gillar när det händer saker!

Ha en fin helg du med, så ses/hörs vi snart igen! :) Kram!

Christel sa...

Men gud! Jag hade inte en aning om att hon har cancer. Hoppas verkligen, verkligen att hon tar sig igenom det. Usch.

Åsa sa...

Usch å usch va folk kan vara plumpa ibland :(.
Va fint att du skriver om henne.
Stor kram Åsa

Duktiga Tjejen sa...

Hatar cancer!! Tror att personen menade väl med kommentaren, men snacka om att det blev fel.

Joanna Björkqvist sa...

Christel: Det hoppas jag med! Så fruktansvärt ledsamt...

Åsa: Ja, det kändes verkligen helt galet... Vilket klavertramp... Kram!

Duktiga Tjejen: Javisst, tanken är säkert god, men det blir ju helt galet fel. Känns surrealistiskt att skriva att en cancerpatient ska stoppa en penna i munnen...