Tredje bussäventyret

Många bussar på väg till och från skolan...

Eftersom sonen fått en skolstartsbacill och är lite förkyld, så kör jag honom till skolan för tillfället. På det sättet kan vi åka en halvtimme senare och han får vakna till i lugn och ro.

Eftermiddagarna är ändå de turer som är mest äventyrliga, så därför är det bäst om vi koncentrerar oss på dem och tränar på dem alldeles oavsett förkylningsgrad.

Idag släpptes eleverna ur klassrummet någon minut efter skolklockans ringning, så arme sonen ilade iväg som en liten iller över skolgården av rädsla för att missa bussen. Idag var det dessutom sen dag, så frågan var om han skulle ta buss nr 18, den vanliga bussen, den vanliga buss nr 18 eller linjebuss. (Den som tycker att detta verkar rörigt får genast medhåll och kan läsa gårdagens inlägg.)

Han chansade på den vanliga buss nr 18, som vi igår konstaterade fungerade. Han hann vänta på hållplatsen i flera minuter innan den kom, så språngmarschen över skolgården var en smula onödig, men säkert nyttigt på något sätt ändå.

Så fort bussen lämnade sin ficka smet jag ut bakom med bilen och den här gången hade jag kameran med mig, till skillnad från när jag fick promenera iväg med kameran häromdagen för att ta lite bilder att illustrera mitt inlägg med.

Kolla hastighetsmätaren. Jag kör
i modesta 40 knyck ...

Eftersom inte ville släppa varken bussen eller vägen med blicken slängde jag bara lite nonchalant upp kameran då och då och hoppades att det blev en bild. För säkerhets skull tog jag drygt trettio stycken. Några blev riktigt bra, nåja, i alla fall för ändamålet, medan andra inte fick med bussen alls, utan bara instrumentpanelen eller himlen.

Resan tycktes gå väl med mig hack i häl och jag förväntade mig att söte sonen skulle gå av vid samma hållplats som igår. Jag vet inte vad som fick mig att tro det egentligen, men det kan berott på att han igår åkte med samma vanliga buss nr 18 vid samma tid som idag.

Att detta inte alls har med saken att göra borde jag självklart förstått. Allt kan ju liksom hända.

Mycket riktigt körde bussen förbi hållplatsen han släpptes av vid igår. Det är för övrigt samma hållplats som jag trodde att han skulle släppas av vid i måndags, då vi övningsåkte buss hem för första gången och fick en rundtur på en halvmil ungefär.

Jag såg idag bussen köra in i rondellen igen och suckade genast. För mitt inre såg jag ytterligare en halvmils sightseeingtur år helt fel håll, men nej då. Det går att hitta på något nytt varje dag.

Här släpptes sonen av igår - idag susade bussen förbi.

Den här gången åkte bussen raka vägen till gamla nedlagda Kyrkbyskolan, där sonen gick förut, och där han blev avsläppt till slut efter rundturen i måndags. Det går alldeles utmärkt att släppa av honom där, men hur kan en skola som inte längre är i bruk anses ha en busshållplats? Ska man räkna med att den fortfarande finns som busshållplats betraktat? Det trodde inte jag.

Mycket intressant att han blev avsläppt där och bra var det ju, men det är fortfarande svårt att se logiken i turerna.

Det känns lite som de där IQ-testerna man kan ta där man får se figurerna A, B och C och därefter klura ut hur figur D ser ut. Något säger mig att den typen av figurer bygger på logik och att det borde gå att räkna ut.

Nu ska vi se hur bussfigurerna ser ut denna vecka:

Skolan är nedlagd, men hållplatsen finns kvar?

Figur A, måndag: slutar tidigt, buss nr 18, kör förbi tänkt hållplats, rundtur och avsläppt vid gamla skolan.

Figur B, tisdag: slutar sent, vanlig buss visar sig vara nr 18 och avsläppt på tänkt hållplats

Figur C, onsdag: slutar sent, vanlig buss nr 18 och avsläppt vid gamla skolan

En gissning:

Figur D, torsdag: slutar tidigt, buss nr 18 och ... tja ... ingen rundtur igen, väl? ... vilken av hållplatserna? ... jag chansar på gamla skolan, för den har i alla fall varit stoppet två av tre gånger.

Det ska bli riktigt spännande imorgon och nog är det något charmig med överraskningar. Eller? Det kanske inte gäller dagliga bussturer?