Trots att vi inte varit hemma i Sverige i ens ett dygn efter vår tre veckor långa vistelse på den vackra ön Karpathos har jag redan lagt märke till en del stora skillnader mellan hur det är att leva där nere och hur det är här hemma.
- Himlen hade en helt annat färg när vi klev av planet; fem nyanser av grått istället för en enda klarblå och molnfri
- Vi blev blöta när vi packade in våra väskor i bilen - tror det kallas regn, men minns inte riktigt för det var så länge sedan jag upplevde något liknande
- När jag köpte det allra nödvändigaste i närbutiken behövde jag inte läsa på varenda förpackning för att se vilken som var mjölk, utan jag tog bara den gröna
- Jag betalade med mitt Hemköp-kort, istället för att vända och vrida på mynten för att komma upp i rätt antal euro
- Osten jag köpte var en hel klump som jag fick skära med osthyvel istället för att ta en färdig skiva ur en fyrkantig förpackning
- Vi slänger pappret rakt ner i holken på toaletten och spolar utan skräck för att det ska bli stopp i de smala rören
- Jag kan gå in på internet hur ofta jag vill utan att behöva bära iväg datorn och logga in på någon annans (hotellets) nätverk
- Våra pelargoner är betydligt mindre och inte alls lika levnadsglada
- Det går inte att sitta ute och runda av med ett glas vin utan att ha täckjacka, så jag hoppade över det där sista mysglaset igår kväll
- Sovrummet är svalt och tyst utan en brummande AC som arbetar frenetiskt för att komma ner i 25 grader
- Sängen är precis lagom hård och kudden som gjord till just mig
- Mörkläggningsrullgardinen håller effektivt solens första trevande strålar ute, så jag vaknar inte 5.30 (4.30 svensk tid) av en ljusrosa himmel som reflekteras i mitt ansikte
- Jag kan dricka frukostte utan att ansiktet automatisk börjar producera svettpärlor som i takt med mina klunkar rinner längs pannan och näsan
- Jag kan, fortfarande iklädd pyjamas, bläddra förstrött i en alldeles färsk morgontidning full av svenska nyheter från mitt närområde och inte bara hastigt ögna igenom kvällstidningarnas nätupplagor var tredje dag sittande i hotellets reception
- Ett morgondopp i poolen, som varit självklart i tre veckor, ser inte ett dugg lockande ut, trots att den är precis utanför dörren, för den håller inte 31 grader utan max 19
- Morgonpigge sonen tittar på morgon-tv i köket medan han äter fil - denna ljuva jordgubbsfil som han saknat så
- Morgontrötta dottern sover bakom stängd dörr i eget rum så länge hon vill, utan att bli väckt av oss andra för att just hennes säng råkar stå i det kombinerade köket/vardagsrummet
- Käre maken tar sig fram med en gräsklippare istället för en vindsurfingbräda som han gjort tjugo dagar i rad - dock går det knappast i nära 80 kilometer i timmen med den där högljudda gräsklipparen
- På trädet i trädgården växer äpplen och inte fikon eller vindruvor
- Jag kan inte längre slå mig ner vid ett bord och beställa lunch utan jag får snällt både handla maten och laga den
Så nu åker jag och handlar. Så det så.
|
Käre maken susar vinande fram i åttio knyck ... |
|
... och käre maken släpar sig brummande fram. |
|
Inbjudande pool i morgonljus ... |
|
... och inte så värst inbjudande
(motbjudande?) pool i
morgonljus. |
|
... och svenska pelargoner. |
|
Frodiga, grekiska pelargoner ... |
7 kommentarer:
Härliga reflektioner på sådant som är både självklart och roligt såväl hemma i Sverige som i Grekland. Välkomna hem från grannen tvärs över gatan!
Kram Petra
Vad fint skrivet om Sverige:). Känns som att det var skönt att komma hem till det välbekanta samtidigt som du saknar Grekland lite.
Psst: Det finns färdigskivad ost i Svedala också. Maken brukar köpa det ibland, fast det är rätt mycket dyrare. Och sedan gnäller han över att jag gör av med så mycket pengar...;)
Kram!
Tack Petra! Känns skönt att vara bland härliga grannar/vänner igen! Kram!
Precis så är det, Maria, både skönt att vara tillbaka och lite längtan bort igen...
Jodå, jag vet att det finns färdigskivad ost här med, fast här köper vi aldrig det och där finns inte den vanliga sorten så ofta i butikerna och någon osthyvel finns aldrig... Och våra ostar smakar mer! Kram!
Hej Joanna,
Jag hittade till din blogg via din kommentar hos Malin Wollin. Jag är också nyligen (i söndags kväll) hemkommen från tre veckor i Grekland.
:-)
Tre veckor, tre resmål, tre barn (varav en 10 månaders bebis), tre generationer ... Min reseberättelser berättas i olika omgångar (det finns så mycket att berätta). Två inlägg från del 1 av resan (min smultronö) är publicerat. Snart kommer fortsättningen.
Hälsningar Rosita
Skillnader förnöjer!
Du skulle se en av våra grannars pelargoner... Hela framsidan av huset, direktplanterade i jorden. En dag ska jag komma på hemligheten.
Trevligt att du hittade hit, Rosita! Jag ska hälsa på hos dig och se hur er resa var!
Absolut, Anette!
Klarar sig pelargonerna i jorden även över vintern, Hanna? De som är så känsliga för frost!
Säg till om du kommer på hemligheten! ;)
Skicka en kommentar