Sista dagen med gänget

Igår lämnade vi inte hotell Sound of the Sea på hela dagen och det var riktigt skönt som omväxling. Vi har det ju så ljuvligt vid poolen och maten är så bra att det egentligen inte finns någon som helst anledning att äta någon annanstans.

Jag postade mitt blogginlägg på förmiddagen igår och när jag sedan skulle kika på datorn vid lunchtid var den stendöd. Jag spottade och svor och var dessutom jag olycklig eftersom det var käre makens dator och där finns alla vindsurfingresultat och ännu fler ska mätas in framöver.

Hotellmamman, som är både snäll och klok, sa till mig att så länge vi själva är oskadda och mår väl så finns inga som helst problem – egentligen. Jo tack, i grund och botten håller jag naturligtvis med henne, men jag var lite osäker på om käre maken innerst inne gjorde det, så jag skickade iväg ett förtvivlat sms.

Strax efter lunch tyckte envisa dottern att jag borde prova en gång till, trots att jag verkligen gjort allt och jag provade då en gång till, trots att jag var säker på att det var lönlöst. Plötsligt hörde jag fläkten gå igång. Rutan var fortfarande kolsvart, men om fläkten fungerade så såg jag den som en svag puls och påbörjade hjärt-lungräddning genom att stänga av datorn och sedan sätta på den igen.

Döm om min förvåning när hela rutan oväntat ser ut som om det aldrig funnits ett problem! Varenda ikon ligger där den ska och bilden är klar och fin. Jag blev oerhört lättad, men också lite sur, för vad var meningen med att skrämma livet ur mig så?

Efter denna mentala urladdning var det skönt att få tillbringa hela kvällen på hotellet och trots att Helen hade ett tjugotal middagsgäster ställde hon sig och gjorde fikonmarmelad mitt i allt. Sent på kvällen fick jag smaka den på en tesked och jag blev så förtjust att jag fick med mig en liten skål, som vanligen används till salta jordnötter, så jag kunde ha alldeles färsk marmelad på frukostmackan i morse. Det var otroligt lyxigt och gott!

Idag blåser det galet mycket, så vi får se om vindsurfarna törs ge sig ut. Jag passade på att fotografera en del av de läckerheter som växer i trädgården här på hotellet idag och det kanske inte var den bästa dagen för jösses vad grenarna vispade omkring. En del lyckades jag i alla fall fånga och det mesta serveras sedan här i restaurangen. Fikon och vindruvor finns redan på en annan bloggdag.

Det går inte att tänka sig att det redan är sista heldagen för våra fina poolvänner, men så är det, tyvärr. Imorgon bitti sätter de sig på planet hem igen och lämnar bara den vindsurfande mannen i familjen kvar här nere.

Nu sitter vi i skuggan och äter lunch och den klassiska grekiska salladen som jag brukar välja har fått ge vika för pannkakor, som alla andra sagt är så fantastiskt goda. De serveras med kanel och honung från egna bin och kan förstås bara bli en succé.

Ikväll ska vi bege oss ner på stan tillsammans för allra sista gången på denna resa och då kommer det att bli en del trevlig shopping, för det finns fantastiskt fina skålar som vi ska köpa idag. De är handmålade i underbara färger och bilder kommer förstås här framöver.

Det kommer att bli väldigt tomt utan våra fina vänner, men de får följa våra fortsätta äventyr via bloggen…