Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

söndag 14 augusti 2011

Togaparty, gräshoppa och minihäst

I namnsdagspresent fick söta döttern den nya Karate Kidfilmen och igår kväll var det dags att se den. Vi har sett den på bio tidigare, så vi visste att den skulle vara otäck, men vi bänkade oss med ostbågar och vin och såg fram emot en mysig filmstund i alla fall.

Klockan 21.32 ringer det på dörren och käre maken öppnar. Utanför står en kille i tjugoårsåldern och undrar om vi möjligen kan sälja ett underlakan till honom, för han är bjuden på togaparty och hade missat den speciella detaljen med klädseln. Både jag och maken ilade ner i källaren och kikade bland våra lakan, för en hel del gammalt uttjänt har jag kastat.

Ett enda vitt lakan hittade vi och det gav jag till killen som genast tog upp plånboken och frågade hur mycket jag ville ha. Jag sa generöst att han gärna kunde få det alldeles gratis för det var flera år sedan vi använde vita underlakan. Han såg jätteglad ut och jag frågade, som den undersökande journalist jag trots allt är i botten, var partyt var och då svarade han att det var hos en familj i början av gatan.

Jag skrattade gott åt det hela och bara några minuter senare hörde vi hur de skanderade TOGA! TOGA! en bit bort. Vilken dråplig händelse!

Efter filmens slut hamnade jag vid datorn som vanligt och först en timme efter midnatt bestämde jag mig för att det var läggdags även för mig. Då sov redan resten av familjen sedan länge. När jag kom in i sovrummet såg jag dock genast den objudna gästen i sängen. En enorm grön gräshoppa satt och filosoferade över livet mitt på sängen.

Jag hämtade genast kameran och började fundera på hur jag skulle få ut rackaren. Efter en del tankar tog jag en liten kastrull och lade den över gräshoppan. Sedan tog jag en barnserietidning och förde försiktigt fram den under kastrullen. Problemet var bara att gräshoppan plötsligt inte alls visade sig vara under kastrullen, utan satt mitt på tidningen och viftade med sina känselspröt.

Jag förstod inte alls hur den hamnat där och sekunden senare gjorde den skäl för namnet och hoppade iväg och satte sig på väggen under bänken som vi har i sovrummet. Där tog mitt tålamod slut, så jag väckte stackars sovande mannen och bad om hjälp. Han trodde någon var skadad, men så illa var det ju knappast.

Smidigt och lätt fick han ut den halvt ihjälskrämda gräshoppan och sedan kunde till och med jag få sova.

Idag har vi hälsat på den söta lilla minischetlandsponnyn Emelie och hon har en mankhöjd på endast 86 cm. Självklart är hon alldeles bedårande söt!

Nu kommer fina vänner på lite bubbel och mat och då ska vi passa på att umgås för sista gången på länge. Om bara några veckor flyttar de till Kina och vi vet inte hur länge det blir borta. Vilket äventyr!

2 kommentarer:

Lilla Kråkslottet sa...

Haha! Va roligt att han ringde på!! Såg han dom andra över häcken tro, och insåg att jäsiken, det är klädsel. Haha! Va kul! Kram!

Joanna Björkqvist sa...

Haha, ja, nog är det en väldigt lustig historia! Alltid kul att få skratta lite, så vi var så glada över påringningen! ;) Kram!