Summering av sommarrabatten

Jag antar att det börjar bli dags att summera rabatten för sommaren. Fortfarande väntar vi på att kärleksörten ska blomma fullt ut, men annars får jag nog säga att de mest praktfulla perioden är över.

Det går knappt att förstå hur eländig den såg ut när jag började ta bilder. På den första bilderna hade jag inte ens rensat bort allt från förra sommaren, så då såg den både rufsig och tufsig ut och jag undrade om den någonsin skulle bli prunkande igen.

Allt gammalt var kvar den 29 mars.

Hu, så sorglig naturen var den 29 mars.

När jag rensat bort det gamla tänkte jag att jag skulle behöva massor av nya växter för att fylla rabatten, för det såg väldigt glest ut mellan de tvekande små, små plantorna.

Den 10 april hade jag rensat och tulpanblad stack upp ...

... liksom försiktiga påskliljeblad. Även vallmon letade sig upp.

Gräsmattan bredvid rabatten såg precis som växterna ut att ha haft en hård vinter. I början av april var den fortfarande alldeles brun och började undra om gräset någonsin skulle bli mjukt att gå barfota på igen. I början av maj svängde det dock och det började bli riktigt grönt och fint.

Den 4 maj hade det hänt en hel del! Hurra!

Äntligen kom de första välkomna blommorna och lyste upp.

För några år sedan satte vi massor av tulpanlökar lite här och var i rabatten och de kommer så tappert och troget varje år. Tulpaner är en underbar blomma, tycker jag, och jag gillar att de ser så olika ut i färg och höjd. Inte ens de gröna bladen är lika på arterna.

Flera nya växter har jag köpt den 14 maj och det ser glest

och bra ut. Hälften av daggkåpan tog vi bort i april.

De små rosa tulpanerna är några av mina favoriter.

I maj händer det så mycket hela tiden att det gäller att vara beredd med kameran, för att inte missa något.

Frodigt och grönt var det den 23 maj.

Allt verkar trivas bra och alunroten och tulpanerna blommar.

Försommaren var vacker och både gamla och nya växter trivdes bra och tog sig för varje dag. Det började redan bli lite trångt för de nya växterna som såg ut att ha så gott om plats för bara några veckor sedan.

Den 10 juni blommade rosenkragen, den laxrosa
vallmon och den sibiriska vallmon.

Den hårt ansade daggkåpan är fortfarande glad och blommar fint.

Jag inser snart att jag måste flytta på några av växterna men frågan är om jag törs det. Jag avvaktar ett tag och låter allt breda ut sig så jag får grepp om hur illa läget är för de inklämda stackarna.

Den 7 juli har den grekiska vädden nått sin fulla prakt.

Den nya astilben blommar vitt och flott i hörnet.

Till slut går det inte längre. Stormhatten som trängs mitt i den grekiska vädden är kvar, men den pyttelilla kärleksörten med sina mörka blad och ljusa blommor, som var alldeles ny i början av sommaren, har vuxit på sig och fick flyttas denna helg för att få bättre plats.

Samma sak fick det bli med de höga rosa blommorna som påminner om prästkragar och som jag dessvärre glömt namnet på. Jag köpte dem för att de skulle bli höga och sticka upp. Problemet var bara att den ljuvliga grekiska vädden inte heller är en liten växt, så de försvann i härligheten.

Nu står de mycket bättre och jag hoppas att de klarat flytten.

Den 21 augusti har mycket blommat över ...

... men en del rosa blommor hänger i fortfarande och det känns fint.

Jag får nog ta ett par bilder till innan jag helt ger upp hoppet om rabatten för i år, men vackrare än den varit genom sommarmånaderna kommer den knappast att bli.

Därför låter jag solen sakta går ner över mina fina växter och tackar mjukast för i år...