Sista heldagen på Karpathos...

Idag är det sista dagen på vår tre veckor långa vistelse på den underbara grekiska ön Karpathos. Jag vet att vi kommer att längta tillbaka om bara några dagar, för det är verkligen fantastiskt här, men det känns faktiskt helt okej att åka hem i morgon förmiddag.

I morse tog vi för första gången det här året en promenad till stan dagtid. Det är så backigt och solhett att vi normalt drar oss för det och smyger oss ner först framåt 20-tiden när solen är på väg att gå ner.

Idag behövde vi dock köpa nya droppar till stackars dotterns öra, för även om det är tillfälligt bättre just idag, så känns det som att vi inte kan sluta kuren mitt i. När vi kommer hem får en läkare titta på henne, så vi vet hur det står till med det där örat.

Vi passade på att ta en del fina bilder för Pigadia är en väldigt vacker liten stad när den badar i solljus och så dags på dygnet är det härligt folktomt också. Här och var prunkar vackra blommor trots hettan och det är imponerande. En del souvenirer har vi köpt och jag tycker att det är så fint när tvålarna ligger uppradade utanför butiken.

När vi kämpat i någon timme var vi genomsvettiga och i akut behov av något svalkande så vi köpte varsin glass av den italienska varianten som vi brukar förlusta oss med på kvällarna. Jag brukar vara så mätt efter middagen att jag bara någon enstaka afton lyckas klämma i mig en glass, men idag var det inga som helst problem, för i magen låg bara en liten ostmacka i ena hörnet.

Lagom till 12-snåret var vi hemma i vår stuga igen och då kastade vi oss i den svalkande poolen. Visserligen är det 31 grader varmt där, men vid det laget kändes det som om våra kroppar var uppe i åtminstone 47 grader, så det ar obeskrivligt skönt att få simma runt och bara njuta av det sköna vattnet.

Nu är det dags för sista lunchen och senare i eftermiddags blir det sista yatzyomgången också. Det känns lite vemodigt varje gång man skriver och säger ”sista” om allt så vi brukar lägga till för den här ”turen”, för då känns det genast lite bättre.

Igår kväll spelade vi en otroligt spännande omgång, för tursamma dottern fick yatzy två gånger i samma omgång och när jag skulle avsluta spelet med min allra sista kastning skojade jag med barnen och sa:

- När jag nu kastar tärningarna vill jag höra jublet när jag får yatzy, så är ni beredda?

Barnen hävdade bestämt att de var fullständigt redo, så jag rullade runt tärningarna lite extra i handen och därefter ut på det vaxduksförsedda matbordet. Jublet visste inga gränser när jag mirakulöst nog lyckades slå fem sexor på första försöket!

Vi ropade och skrattade och klappade händerna så att de ömmade efteråt, för så stor var vår förvåning. Jag kan fortfarande knappt tro att det verkligen hände, så jag är glad över att jag hade två tillförlitliga vittnen.

Ikväll ska vi äta middag på hotellet och vi har redan förvarnat om att vi kommer att bli några stycken. Än är det inte helt klart vad de ska laga till oss, för när vi säger till innan att vi kommer brukar de vilja göra något extra än det som står på menyn.

Eventuellt får vi Stifados och det är tydligen något väldigt grekiskt som ofta serveras på bröllop och påminner om kalops. Låter sådär i mina öron och då är jag alltid glad att jag inte äter kött eller kyckling för då får jag något annat och det där andra brukar alltid vara väldigt gott.

Hotelldottern Helen är aldrig här på förmiddagarna när gästerna lämnar hotellet, utan istället tar hon alltid emot de nya, så det kommer att bli ett gripande avsked ikväll. Hon är verkligen så trevlig och härlig att sitta och prata med på kvällarna. Den här gången har vi suttit ihop nästan varje kväll när de andra har lagt sig och småpratat och det har varit otroligt trevligt.

Jag kommer att sakna henne, hennes mamma, vår stuga, poolen, solen, maten och att få umgås med alla fina och positiva människor vi träffar här nere, men när jag somnar i egen lagom mjuk säng i ett svalt rum på underbara Solvändan i trygga Sverige imorgon kväll gör jag det ändå med ett leende på läpparna…