Fin barndom till fina barn...

De små söta träden är underbara och de större ger skugga en solig dag...

Något av det man som förälder önskar sina barn allra mest är en fin barndom. En barndom som de kan se tillbaka på med milda ögon och tänka att det nog inte var så dumt att vara liten ändå, även om de alltid själva längtade efter att bli vuxna.

Filmerna i 4D är fantastiska och när snön faller i biosalongen häpnar vi!

Vi har alltid levt ett ganska intensivt liv med många aktiviteter, och många vänner och mycket på gång i form av resor och besök. Jag tror inte att våra barn kommer att säga att de hade det långtråkigt när de växte upp i alla fall. Även om mormors mat är mer populär och godare än min.

Det ser ut som lösgodis, men är lego i lösvikt...

Något som jag är helt säker på att de kommer att minnas med glädje är våra resor till Legoland, för de har alltid varit lyckade och mysiga på alla sätt. Vi har varit där flera gånger och beroende på barnens åldrar har de haft olika önskemål och haft det trevligt på olika sätt.

Den här gången var jag ganska säker på att det var sista gången vi reste dit, så vi gjorde allt så perfekt vi kunde. Vi bodde på Hotel Legoland istället för en timmes resa från parken och vi stannade två hela dagar istället för bara en, som vi gjorde de första åren.

Fram och tillbaka i receptionen cyklar brevbäraren och genom
förstoringsglasen i hjulen ser man alla tusentals legogubbar stort och tydligt.

Här gäller det att skjuta på lysande prickar och jag fick första gången
6 000 poäng, men andra gången 28 700! Sonen vann med sina 38 000!

Så här lycklig såg söte sonen ut
när han såg hur fint hotellrummet var!

Jag imponerade på barnen genom att våga åka både Draken, som avslutas med en liten bergochdalbana, och Tornet, som snurrar högt ovan marken med utsikt över nejden, och tänkte att en gång i livet ska jag överleva det, vilket jag också förvånansvärt nog gjorde också.

Grejen är bara den att vi nog inte alls varit på Legoland för sista gången. När vi lämnade parken igår knöt det sig i magen på både sonen och mig och sonen sa deppigt och darrande uttryckligen att han inte alls ville åka därifrån. Det ville inte jag heller.

Det är något speciellt med just Legoland. Att det är vackert med alla små städer byggda i lego och att det är kul med nyheter som Star Wars-området och The Temple är en sak, men det är något annat. Det finns ett lugn där som är märkligt med tanke på hur många människor som strövar runt och hur många attraktioner som susar, far och snurrar.

Det är grönt och lummigt. Gångarna är ibland smala och det ligger plattor istället för asfalt. Det finns toaletter överallt och det uppskattade vi när barnen var små och det ibland var bråttom. Vatten rinner, porlar och sprutar lite här och var. Vi kan gå i timmar och titta på de små städerna och peka på en båt som ska slussa eller en buss som kör på en färja.

Runt, runt är läskigt, tycker jag, men barnen älskade detta!

Troligen önskar sig söte sonen en resa till Legoland i födelsedagspresent även nästa år och nog är det bra och trevligt med födelsedagspresenter som alla i familjen kan glädjas åt.

Annars kanske jag själv kan önska mig en resa till Legoland. Det finns ingen åldersgräns uppåt där.

Det nya minilandet med Star Wars-tema var tjusigt!