Idag var det dags för sonen, som i oktober blev påkörd av en bil, att magnetröntga sitt vänstra knä som han har haft problem med till och från sedan olyckan.
Han lade sig så fint på britsen, men visst var det lite otäckt när han sedan började att rullas in i röret. Som tur var skulle endast knäet och inte alls huvudet undersökas, så han blev väldigt lättad när britsen plötsligt stannade och huvudet fick vara kvar ute utanför rymdkapseln.
Vi fick båda rejäla hörselkåpor som skydd mot det förfärligt höga ljudet som lät som femtusen galna ankor som skrek och bråkade.
Det kändes väldigt skönt att ha fått detta gjort och som vanligt blir jag varm om hjärtat av den snälla och vänliga sjukhuspersonalen, som gör allt för att den lille patienten ska känna sig väl till mods. Idag bjöd på de på Mix Megapol i lurarna och det uppskattade sonen.
Om några dagar får vi svaret på hur det ser ut där inne i knäet. Spännande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar