Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

tisdag 20 mars 2012

Pinsamt upphittad jacka

Här är jag i Smögen i min fina skinnjacka
(fejkskinn, såklart) i maj förra året.

För ett par veckor sedan började jag fundera över var min skinnjacka kunde vara. Jag har inte använt den på hela vintern, så senast jag såg den bör ha varit i november. Jag letade på alla möjliga och omöjliga ställen med stor frenesi.

I vår konstant överbelamrade hall finns massor, massor av krokar längs hela spaljén och där tänkte jag att jackan måste hänga, fast något annat kanske hamnat ovanpå och täckt den. Jag letade igenom alla fyrtio krokarna, men icke.

Inte heller fann jag den i någon av mina egna garderober i sovrummet och inte heller i de tre vi har i källaren som fungerar som någon slags väntrum för olika säsonger eller på att somliga plagg ska/kan bli moderna igen.

Tvättstugan är ytterligare en spännande zon i vårt hem där ungefär vad som helst kan hamna, så det kändes inte helt udda att en jacka kunde råkat hamnat i någon av de gigantiska klädhögarna.

Jag letade verkligen överallt och när jag gav upp bad jag käre maken om hjälp. Han letade också igenom vartenda ställe och varenda vrå han kunde komma på. Han hittade den inte heller, utan sa att jag måste ha glömt den hos någon.

Om jag haft jackan på mig när jag gått till någon har jag förstås också haft på mig den när jag gått hem, hävdade jag envetet, men njae, det var han inte säker på. Jag påstod också att mina vänner i så fall absolut skulle hört av sig, om det hängt en skinnjacka för mycket i deras hall, men njae, han var inte direkt säker på det heller.

Hur som helst gav jag upp. Ingen skinnjacka mer. Morr. Och suck.

Eftersom jag så gott som alltid letar efter något letade jag idag efter en trälåda som sonen gjort i slöjden. Den är ungefär 35 x 25 cm, så det är ingen liten sak. Jag brukar ha den på bänken i sovrummet, så jag letade där.

Det låg en hel del annat där, men ingen trälåda. Jag letade överallt, som vanligt, och flyttade på alla skumma saker som låg i vägen. Inte bara bänken genomsöktes utan jag tittade även under den och när jag ändå var igång under sängen, på nattduksbordet osv.

Plötsligt fick jag syn på den! DÄR var den ju!

Ja, inte den stora trälådan då, men skinnjackan! Minsann! Av en slump hade jag råkat få syn på skinnjackan på ett alldeles galet ställe.

Det är så fruktansvärt pinsamt att jag knappt kan med att skriva det, men att jag inte använt den sedan i november behöver ju inte *host host * alls vara samma sak som att den legat just där jag hittade den i fyra månader, eller hur? Det finns ju ingen anledning att tro det, utan den kan ju ha hamnat där *host * igår...? Eller i förrgår...? Eller i alla fall ganska nyligen...?

Motvilligt bekänner jag härmed att jackan låg ihopskrynklad under käre makens sängbord. Man kan ju spontant tycka att det är galet att den ens ligger där och det är det ju, förstås, men det allra galnaste är utan tvekan att jag inte sett den varje gång jag går in i sovrummet och ingen annan heller. Makens sängbord är exakt i blickfånget så fort man kliver in i sovrummet och det är av den där modellen med en låda som står på två breda ben, så det är inget pottskåp direkt.

Lever vi våra liv med slutna ögon? är den första frågan som infinner sig. Den andra frågan är kanske ännu mer relevant och pinsam:

Städar vi aldrig?

23 kommentarer:

Anneli Stålberg sa...

Att städa är överreklamerat och om man inte städar så är det en fördel om man lever med slutna ögon :)

Många kramar!

Maria sa...

Jag tror att svaret är nej på båda frågorna. Ni lever livet med öppna ögon men väljer att titta på andra saker!

Vad gäller städandet så säger jag som Karlsson på taket - det är en världslig sak ;)

Kram

Marina sa...

Har inte alla människor sina skinnjackor under sängbordet?

Mångmamma sa...

Hehe.
Jag brukar hävda att det inte blir större/värre dammråttor efter fyra år.
Å andra sidan har jag faktiskt aldrig väntat så länge med att städa innan jag fått akut dammallergi.
Som Marina så klokt säger; Har inte alla skinnjackor under sängbordet?
Mina bortsprungna lårhöga skinnstövlar (fusk), återfanns bakom läsfåtöljen (som det bara ligger kläder på) i sovrummet!
Högst logiskt!

Sjubarnsmamma sa...

Hahaha...ja jag kan faktiskt inte låta bli att skratta. Jag känner så väl igen mig i det du skriver.
Kram kram

Duktiga Tjejen sa...

ETT STÄDAT HUS ÄR ETT BORTKASTAT LIV! :)

Ninas skrivarlya sa...

Åh, det där kunde ha varit jag... *hrrrrm* ;)

Linas drake sa...

Hahaha... det låter precis som jag. Letar alltid efter något och hittar det mesta på helt oväntade ställen. Just nu letar jag efter en sekatör, förmodligen borde jag väl leta i någon gummistövel eller så, då jag antagligen använde den i höstas i trädgården?

Anki sa...

Åh vad jag hajade till när jag läste först...trodde jag missat dig här hemma på Smögen IDAG! :-)

Underbart att du bjuder på dig så här och erkänner det som vi alla gör! :-D

LillaTuss sa...

Hahaha..... vilken härlig läsning. Skönt att veta att man inte är ensam om att "gömma" saker på märkliga ställen

Andra intryck sa...

Tycker det var en härlig berättelse, det visar att det inte är viktigt att städa överallt, det finns så mycket annat man kan göra =)

Fröken Kråknäs på vift sa...

Ha, ha! Känner precis som många andra igen mig. Just nu håller jag på och letar efter ett flertal saker här hemma.

Det där med att ingen hade sett jackan under sängbordet är helt underbart. Undrar hur länge det tar för en sak att ligga på fel plats innan den "förvinner"?

Maken har en egen egenhet och det är att medvetet lägga saker på bra ställen (enligt honom). Ofta är de så bra att vi får leta och leta till vi hittar det bra stället eller inte.

Ha en skön vårvecka!
Kram Katarina

Västgötskan sa...

Hehe! Tänka sig. Den blev väl kvar där efter något tillfälle när maken slet av dig jackan......... ;-D

Åsa Hellberg sa...

Nä, jag får inte din blogg att fastna när jag vill prenumerera på din blogg. Varför går det inte? Vet du?

Angelica Little Corner of Crafts sa...

Haha! En jäkligt snygg inredningsdetalj alltså!! kram!

Susanne sa...

Låter som en helt vanlig dag hemma på min gata ;)
Kramar

Joanna Björkqvist sa...

Tack så mycket, härliga ni, för att ni inte bara stånkar och stönar och ringer soc... ;)

Underbart att det finns fler som jag/vi också - då känns det lite lättare! :)

Camilla sa...

Hahaha...under sängbordet.
Hmm...ja..där kanske man inte letar i första taget ;)
Men vilken tur att du hittade den.
Kram!

Bubbel sa...

Ha ha vad du är rolig, kan riktigt se för mig hur du virrat runt och letat i var vrå...men visst är det typiskt - saker finns oftast på helt annat ställe än man tror...

Städning förresten...är inte det lite överreklamerat egentligen?;)

Åsa sa...

Hahha åh gud du är underbar människa hahha ;-)
puss på dig!

http://hannaskrypin.se sa...

Hihi, vilken härlig läsning!

Marie sa...

Haha, låter precis som om mej...
Här har min bil ugnen varit spårlöst försvunnen i typ ett halvår....men vips så hittade mannen den i förrådet på en stol...under en massa kläder.....
Min plånbok försvinner jämt, likaså nycklar....glasögon....
Mina skönaste jeans leggings har oxå varit på rymmen ett tag men dök plötsligt upp i tvättstugan i nån hög...

Hoppas du har lika skönt vår väder som vi har. Solen skänker kraft!
Kram

Marie sa...

Oj, då...Bil NYCKEL skulle det förstås stå här ovanför.