Busglas, städade skåp och trädgårdsfix

Äntligen är altanen invigd för året! Min fina syster dök trevligt nog upp på eftermiddagen och lite kyligt hann det bli innan vi hade druckit upp årets första glas vin utomhus, men vi uppskattade det mycket, inte minst för att det faktiskt var ett busglas enligt alla kriterier.

För att ett glas vin ska räknas som busglas ska det vara ett icke förväntat glas en dag då man enligt somliga regler inte riktigt bör dricka ett. Att ta ett glas vitt mitt i trädgårdsarbetet en eftermiddag en solig söndag i början av april räknas absolut som ett busglas och riktigt gott var det!

Innan dess hann vi ta en tur till Barnamossen, allmänt kallad tippen, för att slänga en massa skräp och där råkade jag träffa en underbar väninna just som jag stod och slängde färgat och ofärgat glas i olika containers. Jag tyckte att det var helt otroligt att jag träffade någon jag kände på denna udda plats och ännu märkligare var det eftersom det var min allra första tur dit. Då visade det sig att även hon var där för allra första gången, trots att hon är både född och uppvuxen i stan. Jag har ju bara bott här i snart tolv år...

Efter tippen tog vi en tur till Plantagen och det var själva anledningen till att jag var med överhuvudtaget. Jag köpte lite fröer att ha mellan mina perenner och nu har jag stoppat ner dem i jorden. Det ska bli spännande att se vad som kommer upp och hur det kommer att bli när allt står i full blom.

Det är kul att fotografera rabatten allt eftersom, för nu ser den verkligen trist ut, även om allt det gamla är bortklippt och plats finns för det nya och vackra.

Ett annat stort projekt jag ägnat mig åt är att jag städat i skafferiet för första gången sedan vi flyttade in i huset. Jag är till naturen en liten hamster och köper gärna saker på extrapris. Problemet är bara att jag inte alltid använder allt jag handlar och det grämer mig extremt mycket, eftersom jag tycker att det är både korkat och slösaktigt att slänga mat.

Det äldsta jag slängde idag var en burk krossade tomater och alla som är lite bevandrade i köket vet att de har hyfsad lång livstid. Den här gick ut 2003. Hur många paket krossade tomater jag både köpt och använt efter detta går icke att räkna, för jag är flitig på den fronten, men den här hade hamnat längst in och då blivit bortglömd.

När vi ändå skulle till tippen passade jag på att göra mig av med det dåliga samvetet och nu är skafferierna helt fräscha igen och det behövdes sannerligen.

Ett annat alldeles gigantiskt projekt vi börjat med denna helg är vår baksida. När barnen var små höll vi fantastisk ordning där och rabatterna vår så tjusiga att de platsade i vilket trädgårdsmagasin som helst. Dessvärre har vi inte det genuina intresset för trädgård som behövs för att det ska hålla sig supervackert hela tiden och därför har vi bestämt oss för att inte längre ha en tomt i två etage, utan istället ha en slänt med gräs.

Just som käre maken börjat bända i slipersbitarna hoppade jag fram och tog en bild, så nu har vi allt dokumenterat. Det ser extra tråkigt ut så här års, men vi har faktiskt både rudbeckior och liljor som kommer varje år, så helt rättvis är inte bilden, för det är mycket finare på sommaren.

Det ska bli spännande att följa utvecklingen i trädgården.