Vilken ljuvlig helg vi fick på Asia Spa

Fulla av förväntan klev min fina väninna och jag in med vår tunga packning på Asia Spa i Varberg och upptäckte till vår förvåning att de gjort om entrén rejält sedan vi var där i januari förra året. Nu var det ännu snyggare och ett piano, som kom att användas en hel del under helgen, stod mitt emot receptionen.

Det var fjärde gången vi besökte anläggningen, men alla gånger vi varit där förut har det varit iskallt, mörkt och januari, så det blev något alldeles extra i år. Himlen var konstant klarblå och havet i fjärran var så djupblått att det nästan såg osvenskt ut.

Det är alltid lika trevligt att se badkappan yukata och badtofflorna ligga på sängen tillsammans med en ros och en personligt skriven lapp som hälsar oss välkomna tillbaka. Både badkappan och tofflorna får man behålla, så det är alltid ett trevligt minne.

Vi brukar alltid börja med att fnittra och prata en stund på rummet innan vi beger oss till spa-delen, för råder tystnad och harmoni och man får bara viska försiktigt till varandra för att inte störa de andra besökarna. Det hade vi aldrig klarar om vi inte fått bubbla ur oss det mest akuta innan vi gick vidare till en annan typ av bubblande verksamhet.

Vår vana trogen började vi med den rituella tvagningen. Det sägs att japanerna kan ägna en hel timme åt denna tvättprocedur, men vi nöjde oss med någon kvart och skrubbade ordentligt med både body scrub och två i härliga dofter.

Rena som nybadade bebisar gick vi vidare till vitality-poolen, som innehåller massor av härliga stationer som man ivrigt förflyttar sig mellan i de pauser som uppstår regelbundet. En halvtimme i denna pool rekommenderas, men vi är inte mätta förrän tidigast efter en timme och då går vi direkt till de varma källorna som ligger bara några meter bort.

På den korta transportsträckan hinner man obegripligt nog nästan bli djupfryst, så när man sänker ner den kalla kroppen i det 40-gradiga vattnet svimmar man nästan av hänförelse. Oavsett säsong är fönstren ut mot verkligheten öppna, så man får frisk och skön luft i ansikten samtidigt som kroppen hålls varm.

Där låg vi och tittade ut mot fästningen och havet och iakttog en och annan trut som spatserade omkring på hustaken utanför. En gång i den mörka januariaftonen har vi upplevt att de var tvungna att dra igen fönstren, för det blåste så mycket att rutorna skallrade, men denna gång var det fridfullt och alldeles ljuvligt.

Traditionsenligt gick vi sedan vidare till den härliga duschen där man upplever att man står i en tropisk regnskog och får varmt skönt vatten i försiktiga strålar samtidigt som en doft av mango strömmar mot en och färgglada lampor i taken skapar en mysig stämning. Mot slutet växlar jag alltid över till Icerain och då kommer iskalla vattenstrålar och ljuset blir blått och doften övergår till mint och det är underbart skönt och precis lagom läskigt för mig.

Dt finns fyra olika varianter på bastu, men bara en kan jag stå ut med och i den är det bara lite över 40 grader och torrt, så det är mycket behagligt och njutbart. jag tog som vanligt med mig handduken in, tullade ihop den och lade den under huvudet. Kort därefter höra jag att någon långt borta ropade mitt namn och jag förstod först ingenting, men konstaterade snart att jag fallit i sömn. I år igen.

I vårt spapaket ingår en trerättersmeny den första kvällen och det var som vanligt otroligt god mat vi bjöds på. Vår servitör Peter rekommenderade dessutom ett mycket gott vitt vin, som passade utmärkt till alla tre rätterna. Vi började med en underbar sparrissoppa, gick vidare till en smakfull sejrygg med romanesco och avslutade med en äppeldessert som överträffade våra förväntningar med råge.

Innan vi fick en den tyckte vi att en äppeldessert kändes väl simpel och dessutom så långt ifrån våren man kan komma, eftersom man skördar äpplen på hösten. Vi tog tillbaka vartenda ord och njöt enormt av en frisk äppelsorbet, en äppelbavaroise och inlagda äpplen. Det var så troligt gott att vi var tvungna att fråga servitören vad en bavaroise var för något och vi fick lära oss att den även kallas bayersk kräm eller vaniljpudding och det var utomjordiskt gott och oerhört långt ifrån det vi hade föreställt oss när vi såg att det var äpplen till dessert.

Efter middagen gick vi tillbaka till rummet och bäddade ner oss med varsin bok och ställde en påse nötter och en påse smågodis mellan oss i dubbelsängen. Jag läste Patrik Sjöbergs bok Det du inte såg och minst var femte minut läste jag något stycke högt för min väninna och så förfasade vi oss eller skrattade beroende på vad vi läst. Det är en bok som det är alldeles ovanligt svårt att släppa av väldigt många skäl.

Efter en gigantisk frukost och en tur igen i spaanläggningen vågade vi oss för första gången på dessa fyra år utanför hotellets väggar. Den strålande solen och marknaden på torget precis utanför lockade och jag köpte både godis till barnen och en klänning till mig.

Efter en god lunch utomhus bestämde vi oss för att läsa vidare i våra intressanta böcker och för första gången kunde vi sitta utomhus på stolarna som stod i solskenet. Tidigare år har vi istället legat på madrasserna och det har också varit mysigt, men det var otroligt skönt att kunna sitta utomhus och få lite sol på nästippen.

Snart var det dags för nästa vända i spaanläggningen och allt gick enligt det givna mönstret, så det känns så tryggt och bra att det inte dyker upp några otäcka överraskningar.

En sak som dock var ovant var att två mycket duktiga och intressanta kockar; Klas Lindberg och Fredrik Björlin, ur det svenska kocklandslaget fanns på plats denna afton. Vi bjöds först på flott tilltugg med antingen råbiff eller löjrom och en glas mousserade vin. Fantastiskt lyxigt!

Efter en stund mingel gick vi till den vackra Spegelsalen, som vi aldrig varit i förut. Där berättade kockarna lite om menyn och dessutom gick de runt och frågade oss gäster vad vi tyckte om de olika rätterna.

Förrätten bestod av lättrimmad hällefundra och soppan som följde hade en bas av lax, som var så nära sushi man kan komma för en som normalt tycker att rå fisk är lite läskigt. Den kallades bakad, men hade bara uppnått 36 grader, så man inte inte med bästa vilja i världen kalla den genomstekt på något sätt. Först fick vi tallriken med alla fasta ingredienser på och först därefter kom själva soppan. Att kalla det soppa tycker jag dock var lite att ta i, för vi fick bara ett par matskedar var och då blev det mer som en liten sås. Väldigt gott var det hur som helst.

Till huvudrätt var det kalvrygg och sylta, men vi som beställt fisk fick istället gös med citroncreme och även det var mycket gott.

Värre var det med den vackra efterrätten som dessvärre smakade alldeles för mycket rosenvatten, som flera av oss runt bordet förknippar med parfym eller möjligen tvål och inte något ätbart. Vackert var det, men tyvärr inte så värst gott.

Alla gästerna var utplacerade vid bord som hade plats för fler än ett sällskap och vi hamnade vid mellan ett yngre par från Borås och ett lite äldre fyramannagäng på andra sidan. Självklart föredrog vi att prata med boråsarna och det blev en riktigt trevlig kväll.

När middagen var över kunde man köpa avec till kaffet och om man ville det fick man något så roligt som en spritbiljett. Vi hade alla köpt vinpaketet och i det ingick tre glas vin, där ett var ett pyttetlitet glas dessertvin, men min väninna och jag nöjde oss med vinet och avböjde avecen. Boråskillen passade dock på och jag bad att få ta en bild på hans biljett, för det såg så festligt ut med texten.

Kaffet intogs i pianobaren och det var en riktigt lagom avslutning på en skön dag.

Tidigt den sista morgonen smög vi upp till spaanläggningen innan frukost och när vi ätit oss så mätta av den stora frukostbuffén att vi insåg att lunch denna dag aldrig skulle kunna gå att pressa ner tackade vi för oss för i år och styrde kosan hemåt.

Det var verkligen en magisk helg och Asia Spa fick en helt ny dimension tack vare det varma fina vädret. Vi längtar redan till nästa år!