Skidsport på sportlovet

Jamennuså! Där satt den! Sportaktiviteten som krävs för att man med gott samvete ska kunna säga att man haft sportlov. Vi har inte bara gått på bio, shoppat och haft fester under veckan, utan vi har sportat också.

Eller inte jag då, om sanningen ska fram, utan barnen och deras sportige pappa. Men nu har jag ju formellt heller inget sportlov, utan det är faktiskt barnens grej, så jag behöver inte sporta.

Jag stod istället så gärna så vid skidbacken i Isaberg med kameran i högsta hugg. Det passar mig mycket bättre och det var dessutom väldigt lyxigt att det tog mindre än två timmar att komma till fjällvärlden.

Det var ett par år sedan barnen åkte skidor senast och i början var de lite nervösa, men snart susade de fram som vana åkare igen. En och annan vurpa får man förstås räkna med, men alla kroppsdelar är hela och det känns fint. Det är alltid det viktigaste.

Apropå mitt tidigare inlägg idag, så blev det en tonfiskbaguett till lunch och den var inte alls dum. Ofta är en macka mycket godare än lagad mat på vägkrogar och restauranger av den här sorten, tycker jag.

När vi kom hem gjorde jag Pasta d'Amore, som är en favoriträtt för hela familjen. Receptet finns för övrigt under Matigare recept ovan.

Det är god mat, det.

Sonen är längst ner i knappliften och dottern är högt uppe i backen.