Orden ger nya tankar

Hoppsan! Jag var visst lite ivrig igår. Mitt i prinsesseuforin såg jag fel på fotoutmaningen som jag är med i och råkade ta dagens utmaning redan igår. Som ett liten konsekvens av detta misstag kommer därför gårdagens utmaning Written Words idag istället. Det spelar ju faktiskt ingen som helst roll egentligen.

Jag älskar det skrivna ordet i de allra flesta former. Två av mina absoluta favoritböcker genom tiderna är Timmarna av Michael Cunninghamn och Doktor Glas av Hjalmar Söderberg, men idag har jag valt några andra böcker med en gemensam nämnare ur min ständigt överfulla bokhylla.

De böcker jag valt idag har gjort något så spännande som gett mig en och annan ny tanke och det tycker jag är underbart. Inbördes är de väldigt olika, men jag varmt rekommendera dem allihop.

Chi An - Bara en dotter av Stephen W. Mosher är en bok som faktiskt förändrade min världsbild. Det är inte ofta man läser en bok som påverkar en så på djupet som denna bok påverkade mig. Det är en helt oförglömlig skildring av ettbarnspolitikens Kina utifrån en kvinna som själv arbetade som befolkningskontrollant innan hon åkte till USA, där hon dramatiskt nog blev gravid med sitt andra barn.

Om ni inte läst den boken ännu så har ni ett upplevelse utöver det vanliga framför er. Det är fruktansvärt hemsk läsning, men samtidigt vansinnigt intressant. Kollektivet går så långt för individen i Kina att det faktiskt inte går att föreställa sig det som händer i boken.

Det du inte såg av Patrik Sjöberg och Markus Lutteman är också en bok som gav mig nya tankar när jag läste den i våras. Jag har alltid varit en stor beundrare av Patrik Sjöberg och har alltid gillat att han gått sin egen väg. Dessutom har han hoppat så imponerande högt att jag inte förstår hur det går till rent fysiskt.

Med sin bok, som har ett flyt och en närhet till Sjöberg som gör att man riktigt känner hans tankar när man läser trots att han haft en medförfattare, gjorde han något oerhört viktigt; öppnade ögonen för de övergrepp som alltför ofta sker där det finns barn. Idrotten samlar många barn och ungdomar och därför dras pedofiler gärna dit. Att han själv under flera år var utsatt av sin tränare gav eko i hela världen och att han blottade sig så är ännu större och viktigare än alla hans makalösa prestationer på arenan.

Som nyhetsreporter på Sveriges Television gjorde jag fruktansvärda inslag om pedofiler och mådde extremt dåligt av alla detaljer jag fick veta och hur långt det ofta går innan övergreppen upptäcks. Barnen vågar sällan berätta vad de utsätts för och jag tror att Patrik Sjöbergs mod har gjort att många andra vågar berätta. Dessutom har han hjälpt till att öppna ögonen på alla runt omkring och bli vaksam på osunda signaler.

Vi föräldrar ska inte vara så jäkla naiva. Det finns de som anser att jag är alltför cynisk, men jag kan säga att med de erfarenheter jag har så är det i alla fall omöjligt att vara så naiv att jag tror att pedofiler inte finns. Det gör de och de dras till barn och där barn finns. Förbannat tragiskt, men likväl sant.

Det var också väldigt roligt att få veta en del om allt som hände bakom kulisserna under Sjöbergs aktiva karriär. Många nya tankar om Patrik och hans liv blev det och 2011 års viktigaste bok var det.

Live to win av Andreas Carlsson är också en fantastisk bok. Jag gillade honom redan innan för att jag tycker att han är så grymt begåvad och alltid väldigt professionell när man ser honom på TV. I den här boken delar han öppenhjärtigt med sig av sin uppväxt med en pappa som hamnade i fängelse, och hur han målmedvetet arbetat för att bli en av världens allra bästa och mest framgångsrika låtskrivare.

If you can dream it you can be it är Andreas kloka ord om att det inte alls måste vara omöjligt att nå sina drömmar. Han tycker tvärtom att kan du drömma, så kan du också uppnå. Det är ett tankesätt jag bara älskar. Hans energi och entusiasm i boken är väldigt smittande och jag kände mig glad och upprymd när jag läst den. Och nog sjutton ville jag också uppnå min dröm - bra tanke. Då gav jag ut min bok själv. Tjohoo. Klart jag kunde.

Enhet av Ninni Holmqvist är en otroligt tänkvärd bok om människor som man likaväl kan vara utan och därför går det utmärkt att använda dem som levande donatorer. När de uppnått en viss ålder, men ändå inte fått barn eller skaffat sig ett viktigt jobb, kommer en bil och hämtar dem och för dem till enheten, där det inte går någon nöd alls på dem. De har det riktigt bra där och får allt de behöver.

I början plockas bara små saker från kroppen, men allt eftersom tiden går tas allt viktigare organ och till slut överlever förstås inte donatorn längre. Men varför skulle han eller hon leva? Donatorerna har ju ändå inga barn eller viktiga arbeten att sköta. Så sjukt tänkvärt.

Den sista boken jag valde heter Kent och den innehåller texter om Sveriges största rockband, som det står. Egentligen skulle jag kanske lagt en CD-skiva på de andra böckerna istället, för det är faktiskt själva texterna till Kents låtar som jag vill åt. Jag har varit ett stort fan ända från starten då Frank och Blåjeans kom och jag tycker att de har så finurliga och tänkvärda texter. Det är ju faktiskt inte bara böcker som innehåller Written Words som dagens utmaning är.

En blogg innehåller också ett och annat skrivet ord. Ibland riktigt många.

Orkar ni ens läsa?