Dagens fotoutmaning är Close up och som vanligt fick jag fundera en stund på vad jag skulle välja. Jag har riktigt många närbilder på allt möjligt; blommor, barn, mat, hund och godis till exempel. Alla är fina på sitt sätt.
När jag som hastigast bläddrade igenom bilderna från förra året var det dock en som stack ut rejält. Jag kommer aldrig att glömma när vi fick besök av en vilsen hornuggla på altanen vid sjutiden en vardagsmorgon.
Han försökte gång på gång flyga in i glasväggen, trots att det var en helt öppen altan på alla andra sidor. Ett ungefär meterhögt insynsskyddande altanräcke fanns visserligen, men det borde ändå vara lätt att hitta ut.
Eftersom kameran alltid finns inom armlängds avstånd lyckades jag knäppa en hel serie på den vackra hornugglan och den blicken han gav mig när han vände sig om, för att han hörde kamerans motor klicka brände sig fast. Morgonsolens pigga strålar reflekterades kraftfullt i de knallorange ögonen.
Vilken upplevelse det var!
15 kommentarer:
Underbar bild !
Vilket ögonblick och närhet av det vilda i vår natur, fantastiskt förstår din känsla av detta möte.
P.s Förlåt att tryckfelsnissan var i farten på min senaste kommentar hos dig ;). Inte mycket jag kan göra åt det nu hahahaha.
Ha en härlig lördag, hoppas på flera härliga upplevelser som du kan dela med dig av här på bloggen.
kram
Oj, vilken blick. Och vilken känsla det måtte varit att ha den så nära...
Skulle tro att det var en rätt häftig känsla att ha denna vackra fågel så nära!
Åh, vilken underbar bild! Hoppas ugglan tog sig ut oskadd sen.
Vi fick se en berguv på 5 meters håll en gång. Han (eller hon) hade legat och jäst efter att ha kalasat på något gott och orkade inte lyfta förrän vi var riktigt nära. Stor som tusan! :-)
Tyvärr hade vi inte kameran med oss.
anette: Det är verkligen fantastiskt att få se något så vackert så nära!
Och du, jag struntar HELT i hur du dansar över tangenterna! Jag blir alltid bara superglad över en hälsning! Skriv hur du vill, jag läser alltid med nöje! :)
Varm lördagskram!
Fruntimret: Det var verkligen en upplevelse! Varje dag i över en vecka tittade jag på bilderna om och om igen! Skickade dem även till lokaltidningen, så det blev ett reportage! :)
Marina: Helt magiskt! :)
Västgötskan: Jag stod kvar tills den flög iväg och den seglade så fint bort mot grannens hus efter bara max tre minuter, så det gick jättebra! Det såg så fint ut när den lyfte!
Vad maffigt med en berguv - de är ju gigantiska! Faktum är att hornugglan ser ut precis som berguven, fast mindre. Om man inte har något att jämföra med kan det vara vilken som, men kroppen på berguven är mycket större.
Synd att ni inte hade kameran, men minnet kan ju ingen ta ifrån er! :)
Helt underbar bild! :-)
Ni har verkligen kontakt där!
Ha en riktigt bra helg!
Dom är så fina, ugglor! Otroligt vackra och flyger ljudlöst gör dom också.
Jag har sondmatat en berguv med cocacola en gång. Den blev alldeles jättefrisk av det.
Men kanske den fick astma? Såg i tidningen idag att läsk kan framkalla astma... ;-)
sv: Men det är ju SCHLAGERN idag ju!!! Suck. Klockan går långsamt idag... :-D
Jag har också kommit riktigt nära en uggla (vet inte vilken sort) och det är sant som du säger - den blicken de ger bränner sig fast! Kram
Vilket mysigt minne!
Lördagskram
Vackert vackert! Njutning för ögat ger näring till själen! Jag tar just nu en paus från skrivandet av min debutroman...äntligen tar jag mig själv på allvar och försöker göra verklighet av mina författardrömmar. Spännande. Det är så roligt att titta in hos bloggar där man bloggar om samma intresse som jag har - det peppar förstås. Det behövs!
Jag har en överskådlig textmassa kvar att skriva och jag har lovat mig själv att göra vad jag kan för att få tid och möjlighet att skriva.
Ha det gott!
åh så fin och vilken häftig händelse att ha varit med om :) jag har alltid drömt om att få se en uggla IRL
kramar
Ho ho!
Wow! Vilken häftig upplevele! Du fick verkligen ett fint kort. Oftast har man ju inte kameran nära när något speciellt händer så det var ju flax att du hade det :)
Micke: Han kanske var lika chockad över att se mig som jag var över att se honom! ;)
Ha en superfin helg du med!
Ama de casa: Vilken fantastisk upplevelse att sondmata ett så vackert djur! Säkert fick den inte astma även om jag också blev förskräckt över att läsa det i veckan...
Aha, dåååå förstår jag vad du väntar på! :)
Mallan: Och eftersom man så sällan ser dem blir det ännu mer speciellt att få möta deras blick! Kram!
Tankar vid midnatt: Ja, verkligen speciellt! Lördagskram tebax! :)
Anne: Det ska bli jättekul att följa dig och visst är det som du säger viktigt att hitta tid att skriva!
Lycka till och ha det fint!!!!
ansepanse: Otroligt vackra djur! SÅ glad att jag förstod att den var där ute, så jag kunde fotografera den! Kråkorna kraxade så jag förstod att det var något annorlunda!
Kramar!
Carina: Du är så vitsig! Visst var det flax att jag hade kameran till hands innan han flaxade iväg igen! ;) Kram!
MEN vilken underbar upplevelse!! Jag skulle bli alldeles rörd och tacksam på något sätt! :-) och säkert se någon "mening" med det! :-D
Varm kram!!
Anki: Faktum är att det kändes lite så! Så väldigt speciellt och om inte kråkorna/skatorna kraxat så hade vi missat det helt och hållet. Så glad att jag förstod att det var något lurt på gång när jag hörde en massa kraxande så tidigt på morgonen - det är INTE vanligt!
Varm kram!!
Skicka en kommentar