Hur privat törs man bli?

Dagens fotoutmaning är Where you sleep och här kan man ju fundera över hur privat man vill bli. Vill jag verkligen visa en bild på dubbelsängen? Kanske till och med med mig liggande där? I nattlinne? Osminkad?

Nä, för tusan. Det skulle inte glädja någon på morgonkvisten, så det hoppar jag över.

Istället visar jag kontrollen till det som är det allra bästa med platsen där jag sover. Jag har nämligen något så ljuvligt som en elektriskt uppvärmd säng. Det är en magnifik uppfinning som genom åren gett mig ett oändligt antal extra sömntimmar.

Över huvud taget har jag alltid varit en frusen typ och när jag fick min första elmadrass i present av min käre make bidrog det till att jag sov minst två, ibland tre, timmar mer per natt än jag gjort innan. Förr tog det nämligen timmar innan jag kunde somna för att jag låg och huttrade så, trots att jag var ordentligt påbyltad.

Elmadrasserna håller inte för evigt, utan jag har slitit ut några stycken genom åren. Den här senaste fick jag i julkapp av snälle maken för ett par månader sedan och den är extra flott, för den är som ett stort överdrag till madrassen och värmen går ända ner till sängslutet. Dessutom är den så finurlig att man kan ställa in värmen på en niogradig skala och även välj hur länge den ska vara på. Inte bara en on-off knapp här inte.

På toppen av det hela är madrassen uppdelad i två delar, så jag kan välja olika temperaturer för kroppen respektive fötterna eller helt stänga av en av delarna om jag så önskar. Vilket jag förvisso aldrig skulle få för mig att göra...

Jag älskar alla tekniska prylar vi har här hemma (datorn, kameran, ugnen, spisen, mobilen, TV:n - you name it), men elmadrassen har en väldigt speciell - och synnerligen varm plats - i mitt hjärta...